Klimatförändringarna är den största samhällsutmaningen någonsin. Det krävs stora förändringar inom alla sektorer i samhället för att begränsa dem.

Den omställning som är nödvändig går alldeles för långsamt. Sveriges utsläpp har legat stilla sedan 2008.

Universitet och högskolor har i snitt högre klimatutsläpp per anställd än andra myndigheter, och utgör några av landets största arbetsplatser. Det är hög tid att landets universitet och högskolor tar klimatfrågan på allvar genom att klimatanpassa sina egna verksamheter.

Universiteten ska stå för kunskap och vara en spjutspets mot framtiden. Därför bör de gå före och halvera sina utsläpp på fem år.

Universiteten kan utveckla metoder för att snabbt klimatanpassa kvalificerad verksamhet. Genom att visa att det är möjligt kan de utmana andra organisationer att göra detsamma, och driva på politiker till att fatta beslut som är ansvarstagande på lång sikt.

Det är viktigt att inse att klimatfrågan är så allvarlig att den kräver genomgripande förändringar och uppoffringar. Vi föreslår därför några konkreta åtgärder som universitet kan vidta för att halvera sina utsläpp. De berör främst tre områden: resor, mat och lokaler.

• Resor: Universitetens betydande klimatutsläpp kommer till stor del från flygresor, såväl inrikes som utrikes. Det är mycket prat om hållbarhet men samtidigt prioriterar universiteten internationalisering – något som ofta leder till mycket flygande. För att tackla det dilemma som uppstår behöver högskolesektorn anpassa sina riktlinjer. De som leder arbetet måste också utveckla och belöna mindre klimatbelastande sätt att internationalisera verksamheten.

Universitetens mötes- och resepolicy måste ha som övergripande mål att minska antalet resor genom att tillhandahålla bra och tillgänglig utrustning, support och utbildning för digitala möten. I andra hand styra medarbetare mot resesätt med lägsta möjliga utsläpp, det vill säga tåg eller buss istället för flyg.

I avtal med resebyråer ska färdmedel med låga växthusgasutsläpp erbjudas som standard och premieras när det är möjligt och rimligt. Universitetens styrmedel måste vara effektiva så att alla medarbetare väljer tåg eller buss istället för flyg.

Behovet av att resa måste i högre utsträckning granskas kritiskt. Fler behöver avstå från flygresor till konferenser. Universiteten och forskningsfinansiärer bör verka för ökad klimatanpassning av verksamheten. Obligatoriska ekonomiska påslag för resors koldioxidutsläpp kan införas och den extra avgiften överföras till en gemensam fond för förebyggande miljöinvesteringar eller för att subventionera resor med till exempel tåg.

• Mat: Universitetet anordnar många möten och konferenser där mat serveras på arbetsgivarens bekostnad. Maten bör upphandlas med sikte på lägsta möjliga växthusgasutsläpp i kombination med god kvalitet och rimligt pris. En enkel möjlighet är att endast betala för vegetarisk kost, och att deltagare som väljer andra alternativ betalar för sig själva, något som en del institutioner på till exempel Lunds universitet redan har börjat med. Förutom en direkt minskning av klimateffekten leder det också till att deltagarna blir medvetna, samtidigt som det skapar ett tryck på leverantörer att erbjuda bra vegetarisk mat.

• Byggnader: Universitetens lokaler används sparsamt. Många arbetar hemma eller är ute på olika uppdrag. Genom att utnyttja kontorsytorna mer effektivt kan energianvändningen minskas avsevärt. Genom smart styrning av värme, ventilation och belysning samt anpassade betalningsmodeller kan Akademiska hus, som äger byggnaderna, göra det möjligt för sina hyresgäster att minska både förbrukningen och kostnaden för energi.

Alla försök att ändra rutiner för att minska utsläppen möter motstånd och kritik. Det är lättare att inte ta klimathotet på allvar – eller vänta på att politiker ska göra något. Men högskolesektorn måste i handling ta de katastrofala konsekvenser som vetenskapen – de egna forskarna – förutspår på allvar.

Genom att vara ett gott exempel kan landets universitet och högskolor ta ansvar och visa vägen i klimatfrågan, visa att det går att driva klimatförändringarna åt rätt håll.

Mats Alvesson

Professor vid företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet

Peter Arnfalk

Universitetslektor vid Internationella miljöinstitutet på Lunds universitet

Adam Brenthel

Forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper på Lunds universitet

Julia Nordblad

Docent vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria på Uppsala universitet

Lennart Olsson

Professor vid Centre for Sustainability Studies på Lunds universitet