Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Att påstå att den svenska regeringen skulle ha struntat i tryck- och yttrandefriheten är fel.”

Jag har själv journalistisk bakgrund, och är väl medveten om hur viktigt det är i en demokrati med ett starkt skydd för yttrande- och tryckfrihet, skriver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Drottninggatan i Stockholm efter terrordådet 2017. Terrorismen är ett verkligt hot mot Europa, skriver Morgan Johansson.Bild: Jonas Ekströmer/TT
EU-parlamentarikern Jasenko Selimovic (L) tar i från tårna när han oroar sig över att regeringen inte står upp för den svenska yttrandefriheten i det pågående arbetet i EU för att få bort terrorismpropaganda från nätet (Aktuella frågor 16/4). Jag och regeringen anklagas för ”farliga totalitära tendenser”.
Det höga tonläget blir svårbegripligt mot bakgrund av att regeringens ståndpunkter förankrats i riksdagen, och backats upp av samtliga partier i konstitutionsutskottet, justitieutskottet och EU-nämnden. Liberalerna också.
I sak rör det sig om svåra avvägningar. Terrorismen är ett uttalat och verkligt hot mot Europa. Hotet från islamistiska kretsar är och förblir störst, och förknippas med terrordåd i till exempel Bryssel, Stockholm och Nice.
Men det finns också en högerextrem hotbild. Anders Behring Breiviks illdåd i Oslo och på Utøya är det värsta terrorangreppet i Norden under efterkrigstiden. Och nyligen skedde ett högerextremt terrordåd på Nya Zeeland.
Både islamister och högerextremister radikaliseras på nätet. Gemensamt för många av gärningsmännen är att de har inspirerats på internet där tillgången till terrorismpropaganda har varit näst intill obegränsad.
Därför har EU tagit en rad initiativ under de senaste åren för att få bort olagligt innehåll på internet. Arbetet har baserats på samarbete och frivillighet. Åtgärderna har börjat visa resultat och terrorisminnehållet har på senare tid fått mindre spridning. Från svensk sida har vi välkomnat dessa självsanerande åtgärder från plattformarnas sida i samarbete med brottsbekämpande myndigheter.
Men de frivilliga åtgärderna har inte varit tillräckliga. För att komma vidare arbetade EU-kommissionen fram ett förslag till lagstiftning för att förebygga spridning av terrorisminnehåll online. Från svensk sida välkomnade vi initiativet, som innehåller krav på myndigheter och plattformar att vidta åtgärder för att snabbt få bort terrorisminnehåll från nätet.
Men vi såg samtidigt de grundlagsmässiga utmaningarna med förslaget. Jag har själv journalistisk bakgrund, och är väl medveten om hur viktigt det är i en demokrati med ett starkt skydd för yttrande- och tryckfrihet. I förhandlingarna arbetade vi mycket aktivt för att skapa regler som effektivt kan motverka spridning av terrorisminnehåll online, utan att komma i konflikt med de svenska grundlagarna.
Tack vare ett intensivt arbete fick Sverige in formuleringar med tydligt stöd för rätten till yttrandefrihet samt mediernas frihet och mångfald. Det finns nu också möjligheter att klaga för den som fått material borttaget, och det finns en oberoende prövning av plattformarnas beslut.
Det förslag som Europaparlamentet nu röstat om och sagt ja till förtydligar detta ytterligare och det är förstås bara bra. Men att påstå att den svenska regeringen, med riksdagen i ryggen, skulle ha struntat i tryck- och yttrandefriheten är fullständigt fel.

Morgan Johansson

Morgan Johansson (S) är justitie- och migrationsminister.
Läs också ”Totalitära tendenser och populism av den modell den svenska regeringen visat prov på är farlig.”
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen