Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
EU-Valet

Klimat och värderingskamp kan lyfta EU-val

Klimatfrågan, oro för extremism och känslan av att något viktigt står på spel. Det är sådant som kan avgöra om fler väljare än 2014 går och röstar i valet till EU-parlamentet den 26 maj.

I det förra EU-valet, 2014, avstod varannan väljare från att rösta. Blir det fler som röstar i årets val den 26 maj? Arkivbild.Bild: DRAGO PRVULOVIC / TT
– Mycket talar för en ökning av valdeltagandet i år, det finns indikationer i opinionsmätningar som tyder på det, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.
För de som har valdeltagande som en måttstock för demokrati är EU-valet en sorglig historia, i alla fall jämfört med riksdagsvalen. I fjol röstade nästan 9 av 10 röstberättigade i riksdagsvalet, över 87 procent. I EU-valet 2014 var det 51,1 procent – varannan väljare avstod.
Skillnaderna i valdeltagande inom Sverige är enorma. Det finns områden, valdistrikt, med bara drygt 20 procents deltagande medan de som ligger högst har 80 procents deltagande.
Ändå står sig Sverige gott i ligan för valdeltagande i EU-val bland EU-länderna. I de två senaste valen har det ökat med cirka 5 procentenheter varje gång.
Magnus Blomgren tror att det finns politiska skäl för att valdeltagandet kan bli högre i år än 2014. Flera partier vill ge valet en inramning av strid där viktiga värden om öppenhet, demokrati, rättstat står mot högerextremism och nationalistisk populism och vilja att inskränka EU:s räckvidd.
– Det gör nog att många känner att det kan vara viktigt att göra sin röst hörd, säger Blomgren.
Linda Berg är docent i statsvetenskap och förestår Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet. Hon tror att det faktum att inget riksdagsparti längre driver att Sverige ska lämna EU kan minska intresset bland EU-motståndarna. Intresset kan också vara svalare eftersom det är långt till nästa riksdagsval.
Men det finns en trend för ökat valdeltagande.
– Det som kan ha bidragit är att svenskarna är alltmer positivt inställda till EU, säger Linda Berg och talar om ökade kunskaper om unionen samt att medlemskap ses som en självklarhet numer.
Berg framhåller även att forskningen visar att röstviljan ökar om medborgarna upplever att något står på spel. Den här gången kan det vara värderingar och tankar om hur EU ska utvecklas och leva upp till grundsatserna.
– Antipopulism står mot förändring inifrån, det blir något som står på spel, säger Linda Berg.
Både hon och Magnus Blomgren pekar på att miljö- och klimatdebatten kan få betydelse. Berg funderar om det kan bli en Greta Thunberg-effekt, till exempel.
– Många väljare kopplar ihop Europaparlamentsval, ja EU överhuvudtaget, med miljöfrågan. Det är den fråga som oftast lyfts fram av väljare för EU att hålla på med i och med att den frågan nu är så enormt på tapeten kan det ha en positiv effekt, säger Magnus Blomgren.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö, förlagschef på den borgerliga tankesmedjan Timbro, tycker att det än så länge saknas en riktig konfliktfråga inför valet.
– Personligen tror jag inte på att göra valet till ett val mot eller för extremism, jag tror att väljarna vill ha mer sakfrågor, säger Johansson Heinö som bland annat har kritiserat Centerpartiet och Liberalerna för deras tal om värderingsval.
Johansson Heinö och hans kollegor påminner om att EU-valet mer än andra val handlar om att partierna måste mobilisera de egna sympatisörerna att gå och rösta. Hur partierna bedriver kampanj har stor betydelse för röstningsviljan.
I år kan en del av Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas anhängare vara extra svåra att locka, deras partier driver ju inte längre ett EU-utträde.
– Det finns ändå en ganska stor väljargrupp som vill se hårdare EU-kritik, de har ingenstans att ta vägen nu. Det gäller för SD och V att gå balansgång och påminna om att de är de mest EU-kritiska men att de av taktiska skäl inte vill driva ett utträde just nu, säger Johansson Heinö.
Fakta

Sjätte EU-valet

Valet till EU-parlamentet 2019 är det sjätte i ordningen, sedan Sverige blev medlem i EU 1995.

Det första hölls på hösten 1995, då röstade 41,3 procent av de röstberättigade.

Dåvarande statsministern, Ingvar Carlsson (S), talade om ett allvarligt bakslag och Centerledaren Olof Johansson om en demokratisk katastrof.

Valdeltagandet sjönk ytterligare i två val, 1999 och 2004, med bottennoteringen 37,9 2004.

2009 steg det, till 45,5 procent och 2014 ökade det ytterligare, till 51,1.

I EU som helhet har valdeltagandet, som genomsnitt räknat, sjunkit sedan det första direktvalet till parlamentet 1979.

2014 var det 42,6 procent i genomsnitt i de då 28 medlemsländerna.

Att snittet har sjunkit beror mycket på att valdeltagandet i de nya medlemsländer som har kommit till sedan 2004, totalt 13 länder i Öst- och Centraleuropa, traditionellt är lågt.

Källa: Faktablad om EU-val, Göteborgs universitet. Valmyndigheten.

Gå till toppen