Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Thelma och Louise” i limousine är vårens mest spektakulära scenkonstkoncept

Malena Forsare sätter sig i en rullande version av nittiotalets filmklassiker och får en berusad känsla. Men som dramatiskt bygge blir det inte mer än en grov skiss.

Bombina Bombast, ”#ThelmaToo”.Bild: Lars Grunwald

#ThelmaToo

Manus: Emma Bexell

Regi: Stefan Stanisic

Bombina Bombast och Sydhavn Teater

Inkonst, 25/4.

Som en utsträckt panter glider vår limousine fram genom Malmö den här försommartidiga aprilkvällen. I egenskap av exklusiv teaterpublik betraktar vi staden genom tonade rutor – ett perspektiv som förvandlar barnvagnsrullarna och pensionärerna med matvaror i rullatorernas framkorgar till urbana arketyper. Med champagne i glasen och ”Hooked on a feeling” i lurarna ser vi Södervärn, kalkbrottet, de öppna fälten mot havet rinna förbi. När vi rullar upp på Öresundsbron är vi redan lätt berusade: av känslan att ingen eller inget kan nå oss härinne, att vi i gengäld äger allt.
Med ”#ThelmaToo” presenterar Bombina Bombast och Sydhavn teatervårens mest spektakulära scenkonstkoncept: en rullande teaterversion av nittiotalsfilmklassikern ”Thelma och Louise”, där en hemlig lokal i Köpenhamn levererar interaktiv scenkonst med ingefärashots och karaoke, och där bilens passagerarhytt förvandlas till påträngande teatersalong när skådespelarna beslutar sig för att följa med tillbaka. I Emma Bexells manus agerar filmens Thelma (Mille Maria Dalsgaard) och Louise (Maria Carmen Lindegaard) värdpar på skitiga klubben ”Pig House”. Som publik spelar vi rollen som peppigt festfolk på svensexa. En outtalad duell utspelar sig mellan kvällens slemmiga toastmaster (Jerk Ohlson Westin) och blivande brudgummen J D (Olof Yassin), som kärar ner sig i Thelma men ogärna kladdar på hennes kropp trots envisa hejarop från publiken.
Det är här skevheten i ruset uppstår. Och det är här, på avstånd från kvällens virtual reality-gestaltade våldtäktsförsök, som pjästitelns vinkning till metoo-rörelsen gör sig gällande.
Som interaktiv scenkonstföreställning arbetar ”#ThelmaToo” med publikens delaktighet och ansvar på ett sätt som undersökts flerfaldigt förut. På dansk mark blir det omöjligt att inte referera till performancekonstnären Signa Köstlers olika produktioner, som – säga vad man vill om resultaten – lyckats skapa diskussion om publikens medverkan i teaterns kropp och psyke.
På idéstadiet liknar ”#ThelmaToo” en uppdaterad fläkt av ett liknande universum, med nya vyer i form av VR-inslag. Men ifråga om dramatiskt bygge lyckas Bombina Bombast och Sydhavns teater inte prestera mer än en grov skiss som gör mig osäker på vad de egentligen vill berätta. Själv fastnar jag i överklassperspektivet, som serveras i form av lyxig rom och foie gras, men inte utforskas på allvar. Programtexten lyfter frihet som ett tema – personligen kan jag inte släppa tanken på vilken Malmöbo som har råd att för femhundra spänn ingå i en dylik carshow. Frihet: för vem?
Gå till toppen