Som en utsträckt panter glider vår limousine fram genom Malmö den här försommartidiga aprilkvällen. I egenskap av exklusiv teaterpublik betraktar vi staden genom tonade rutor – ett perspektiv som förvandlar barnvagnsrullarna och pensionärerna med matvaror i rullatorernas framkorgar till urbana arketyper. Med champagne i glasen och ”Hooked on a feeling” i lurarna ser vi Södervärn, kalkbrottet, de öppna fälten mot havet rinna förbi. När vi rullar upp på Öresundsbron är vi redan lätt berusade: av känslan att ingen eller inget kan nå oss härinne, att vi i gengäld äger allt.