Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Invigningsfestival där nya orgeln fick spela en undanskymd roll

Under lördagen var det dags för en festlig invigningskonsert i S:t Petri kyrka. Men snopet att den nya orgeln inte fick stå mer i centrum, tycker Tobias Lund.

Nya orgeln i S:t Petri kyrka.Bild: Hussein El-alawi

KLASSISKT. Malmö International Organ Festival. S:t Petri kyrka i Malmö, 26/4 och 27/4.

”Orgelbrass.” I Jesper Svenbros dikt om Notre-Dame i Paris, publicerad på dessa kultursidor tidigare i veckan, är det diktjagets femåriga dotter som först uttalar ordet.
Hon har hört katedralen dåna av tusentals pipor och behöver benämna detta. Namnet hon finner är bra, inte bara för att det för tankarna till ljudliga brassband utan också för att det fräser så om själva ordet ”brass”. Fräs hör till när en stor orgel spelar med fullt verk.
Det griper tag och elektrifierar, som den nära blixten mitt i åskans muller. Just nu låter det inte mycket om orgeln i Notre-Dame, täckt av damm och aska som den är.
Sådant kan städas bort, men i framtiden kommer det ändå att vara ett delvis nytt orgelbrass som omsluter lyssnaren, helt enkelt eftersom akustiken i den återuppbyggda kyrkan inte kan bli exakt som förr.
Orglar lever i symbios med rummen de bor i, och de ynglar av sig också. Runt om i världen finns människor som har hört Notre-Dames orgelbrass och som bär det med sig som ett levande väsen. En av dem är organisten Carl Adam Landström, utbildad i Paris och numera organist i S:t Petri kyrka i Malmö. Här har han under en följd av år lett ett nydanande orgelbygge.
Nere på golvet har tyska Orgelbau Klais rest ett nytt stort orgelverk. Marcussen-orgeln på läktaren och två mindre orglar på andra håll i kyrkan har renoverats och elektrifierats. Och så har sladdarna från alla fyra orglar dragits till ett avancerat spelbord där en mängd nydanande effekter ska kunna åstadkommas. Som extra krydda har ett batteri trumpetpipor, chamades, installerats högt uppe under taket. Förebilden finns i Notre-Dame.
Så nog kan det bli orgelbrass här, alltid.
Invigningsfestivalen började sympatiskt med en hyllningskonsert till Marcussen-orgeln, som även fortsättningsvis går att spela på precis som vanligt. Mästerorganisten Hans Fagius gav ett magnifikt program där höjdpunkterna var Franz Liszts ”Fantasi och fuga över Ad nos, ad salutarem undam” och J. S. Bachs Preludium och fuga i e-moll. Här fick man höra Marcussen-orgelns distinkta stämmor än dansa en och en, än villigt fogas samman till härliga klangblandningar. I Liszts visionära stycke trollade Fagius fram det ena fascinerande ljudrummet efter det andra. Bachs vildsinta fuga realiserade han som ett färgsprakande rosettfönster.
Efter år av väntan och efter fredagens strålande upptakt var det så dags för festlig invigningskonsert. Vad snopet, då, att den nya orgeln fick spela en så undanskymd roll!
Kyrkan var fullsatt, Malmö Symfoniorkester och Marc Soustrot hade slutit upp, och så fick Carl Adam Landström ändå mest sitta och rulla ut orgelmattor i Camille Saint-Saëns symfoni för orkester, orgel och piano.
Som mest aktiv var orgeln i B. Tommy Anderssons nyskrivna ”Le fontane di Villa d’Este” för orgel och orkester, en serie flotta variationer över renässansdanser. Här flöt orkester och orgel samman till ett dionysiskt helt. Busigt kromatiska tonrankor ovan de modala melodierna gjorde stycket till musik med attityd.
I Geoffrey Gordons basklarinettkonsert ”Prometheus” stod orgelpallen däremot tom. Visst kunde man uppfatta Carl-Johan Stjernströms känsliga och skickliga behandling av den oroliga solostämman som en kommentar – kanske kritisk – till det mindre flexibla blåsinstrumentet orgel. Men alltså, det var ju orgeln vi kommit för att höra.
Som tur är bjuder resten av festivalen rikliga möjligheter till just detta. På måndag, till exempel, uruppför Hans-Ola Ericsson ”Music for Malmö” av Trevor Grahl, som ska demonstrera den nya ”hyperorgelns” många möjligheter. Och på torsdag spelar Olivier Latry och Shin-Young Lee en konsert med rubriken ”Bön för Notre-Dame”.
Att Latry är fast organist i den brandhärjade kyrkan gör att det kan bli en mycket speciell kväll. Det är bara att komma och lyssna. Inträdet är gratis och man kan komma som man går och står.
I S:t Petri kyrka är det högt i tak.
Gå till toppen