Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Bråk om haussad kongressutfrågning av Barr

Redan innan det ägt rum skapar ett kongressframträdande av USA:s justitieminister William Barr stor upprördhet. Barr, som väntas få tuffa frågor om sin hantering av den så kallade Rysslandsutredningen, hotar att inte infinna sig i representanthuset.

USA:s justitieminister William Barr.Bild: Patrick Semansky/AP/TT
Skälet är att kammarens demokratledda justitieutskott vill låta sina anställda advokater ställa frågor till Barr, inte enbart ledamöterna. Advokaterna anses allmänt ha högre juridisk kompetens än ledamöterna och därför kunna ställa mer insatta frågor, enligt amerikanska medier.
– Justitieministern gick med på att framträda inför kongressen. Därför bör det vara kongressledamöter som ställer frågorna, säger justitiedepartementets taleskvinna Kerri Kupec enligt tidningen The New York Times.
Utspelet fick flera demokratiska representanthusledamöter att se rött och uttrycka ilska över vad de anser är Vita husets försök att diktera villkoren för utfrågningen. Om Barr vägrar att infinna sig har justitieutskottets ordförande Jerrold Nadler hotat att vidta tvingande legala åtgärder, genom att lämna in en form av stämning för att få dit honom.
Den typen av tvingande åtgärder har Vita huset i allmänhet uppmanat myndighetsföreträdare att strunta i.
Det är fortfarande oklart om Barrs framträdande i representanthuset på torsdag blir av. Onsdagens utfrågning i senatens justitieutskott, som leds av republikanska politiker, är dock inte ifrågasatt.
Exakt varför Barr, som är relativt nytillträdd och anses stå president Donald Trump nära, inte vill svara på advokatfrågor i representanthuset är oklart. Men det är välkänt att Demokraterna är mycket kritiska mot justitieministerns hantering av den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning av rysk påverkan på valrörelsen 2016 och eventuella samrören mellan Trumpkampanjen och Moskva.
Nadler och hans partikamrater har bland annat anklagat Barr för att driva en mediekampanj till president Trumps fördel och försöka påverka allmänhetens syn på Rysslandsutredningen. Detta eftersom Barr höll en presskonferens innan en maskad version av rapporten offentliggjordes. Och den 25 mars, kort efter att Barr fått utredningen från Mueller, sammanfattade han luntan i ett fyrsidigt brev till kongressen i vilket han slog fast att varken presidenten eller någon i hans kampanj konspirerat med Ryssland.
I brevet noterade Barr dessutom att Mueller inte fastslår att presidenten begått brott – men inte heller frikänner honom från anklagelser om att ha försökt hindra rättvisans gång, det vill säga motarbeta själva Rysslandsutredningen. Men, skrev Barr, han och biträdande justitieminister Rod Rosenstein, anser att det inte finns bevis för sådana åtal.
Den slutsatsen ifrågasätts av Demokraterna, i synnerhet sedan det framkommit att Mueller undersökt tio sådana ”händelser”, där Trump kan ha brutit mot lagen genom att ha försökt stoppa Mueller.
President Trump har rasat mot utredningen och kallat den för ”en häxjakt”, både under och efter att rapporten färdigställdes. Men han har också hävdat att Muellerrapporten innebär ett ”totalt frikännande” av honom.
Representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi sade sent på måndagen att bråket om William Barrs framträdande i representanthuset visar att presidenten ”dagligen försöker hindra rättvisans gång”, enligt tv-kanalen Fox News. Hon manade också Barr att respektera USA:s grundlag, enligt vilken de tre maktpelarna Högsta domstolen, Vita huset och kongressen ska kontrollera varandra.
Fakta

Rysslandsutredningen

Den tidigare FBI-chefen Robert Mueller fick i maj 2017 uppdraget att som särskild åklagare undersöka Rysslands påverkan på valrörelsen 2016 samt huruvida president Donald Trumps kampanj agerat i maskopi med Moskva. Det hela har kallats Rysslandsutredningen.

Arbetet har varit digert. Med 19 jurister i sin stab har Mueller verkställt runt 500 husrannsakningar, hört cirka 500 vittnen och tagit initiativ till 2 800 order från domstolar om att personer ska infinna sig eller överlämna bevis. Utredningen har resulterat i minst 34 åtal, bland annat mot Donald Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort, rådgivaren Roger Stone och presidentens tidigare advokat Michael Cohen.

Mueller lämnade över sin rapport till justitiedepartementet den 22 mars. Han rekommenderade då inga ytterligare åtal.

En redigerad version av utredningen, där bland annat känsliga uppgifter som rör pågående utredningar och underrättelsematerial maskats, offentliggjordes den 18 april.

Fakta

Bakgrund: Justitieministern om rapporten

Så här sammanfattade justitieminister William Barr den så kallade Rysslandsutredningen i ett brev till kongressen i slutet av mars:

• Rysk valpåverkan:

"Den särskilde åklagarens utredning fastställer att det skedde två huvudsakliga ryska försök att påverka valet 2016", skriver Barr. Han beskriver försök av "trollfabriken" Internet Research Agency (IRA) i Sankt Petersburg, som sedan tidigare lett till åtal mot en grupp ryska medborgare och företag. Justitieministern beskriver även intrång i datorer och servrar som tillhörde Demokratiska partiet och presidentkandidaten Hillary Clinton, där materialet senare lämnades över till sajten Wikileaks.

• Frågan om samröre:

"Den särskilde åklagarens utredning fann inte att Trumpkampanjen eller någon kopplad till den konspirerade eller samarbetade med Ryssland i dess försök att påverka USA:s presidentval 2016", skriver justitieministern. Detta "trots flertalet erbjudanden från ryskkopplade personer att hjälpa Trumpkampanjen".

• Försök att hindra rättvisans gång:

Ett antal ageranden av president Trump – "där de flesta har varit föremål för offentlig rapportering" – har utretts som misstänkta försök att förhindra rättvisans gång. Det handlar bland annat om avskedandet av FBI-chefen James Comey efter att denne inte velat lova presidenten lojalitet. Barr skriver att rapporten lägger fram bevis som pekar åt bägge håll: "Den särskilde åklagaren slår fast att 'medan denna rapport inte fastställer att presidenten begick ett brott, så frikänner den honom heller inte'", skriver justitieministern. Barr skriver dock att han och departementet inte anser att det finns tillräckliga bevis för sådana brott och poängterar att allt som tas upp i rapporten måste kunna bevisas bortom rimligt tvivel.

• Inga fler åtal:

"Rapporten rekommenderar inte några ytterligare åtal, inte heller har den särskilde åklagaren fått till stånd några åtal som ännu inte offentliggjorts", skriver Barr.

Gå till toppen