Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Drabbningar vid nya protester i Venezuela

Den venezuelanske oppositionsledaren Juan Guaidó manade till ”de största protesterna i Venezuelas historia”. På det följde nya drabbningar mellan stora folkmassor och polis och militär i Caracas – och nya replikskiften mellan USA och Ryssland.

Demonstranter möts av vattenkanoner vid flygbasen La Carlota.Bild: Ariana Cubillos/AP/TT
– Om regimen trodde att vi hade nått maximalt tryck så kan de inte ens föreställa sig det, sade Guaidó inför tusentals jublande anhängare i Caracas.
– Vi måste stanna på gatorna.
Precis som på tisdagen drabbar hundratals demonstranter samman med polis på en motorväg intill den militära flygbasen La Carlota. Maskerade demonstranter kastar stenar och enklare brandbomber mot militära fordon och militären svarar med tårgas och vattenkanoner.
Det var vid La Carlota som Juan Guaidó framträdde i ett filmklipp på tisdagsmorgonen – sida vid sida med en grupp militärer – i hopp om att tända en gnista till en militärkupp. Från Maduroregeringens håll avfärdades det snabbt som ett misslyckat kuppförsök.
Guaidó, som leder den oppositionellt styrda nationalförsamlingen, utropade sig som landets rättmätige ledare i januari. Han fick stöd av stora delar av västvärlden och har samlat till omfattande protester flera gånger på olika håll i landet, men den mäktiga armén har alltjämt officiellt fortsatt lyda under Nicolás Maduro.
Militärer syntes på tisdagen bära blå armband till stöd för Juan Guaidó, men enligt reportrar på plats var de relativt få. 25 soldater ansökte under tisdagen om asyl på Brasiliens ambassad, enligt myndigheterna där. Från amerikanskt och brasilianskt håll hävdas att det finns sprickor inom den venezuelanska militären som förr eller senare kommer att visa sig.
Presidenten och försvarsminister Vladimir Padrino har i statlig tv förklarat Guaidós försök att ta makten som ett ”kuppförsök”. Padrino har också varnat oppositionen för att vidare uppror kommer att leda till blodspillan och att eventuella kuppmakare ska bestraffas. Även Maduro säger sig vilja ta i med hårdhandskarna.
Åklagare kommer att starta utredningar mot ”de allvarliga brott som utförts mot konstitutionen, rättsstatsprincipen och rätten till fred”, säger han.
Maduro stöds av framför allt Ryssland medan flera länder som står bakom Guaidó, bland annat USA, uppmanar Venezuelas militär att respektera landets konstitution och skydda befolkningen.
USA upprepar sitt hot om att president Donald Trump inte utesluter att militär kan kopplas in för att hejda oroligheterna i Venezuela.
– Presidenten har varit kristallklar. Ett militärt ingripande är möjligt. Om det är vad som behövs så är det vad USA kommer att göra, säger utrikesminister Mike Pompeo i en intervju med Fox Business Network på onsdagen.
Han tillägger till att USA skulle föredra en fredlig maktöverlämning.
Pompeo talade på onsdagen med sin ryske kollega Sergej Lavrov. Enligt en talesperson för utrikesdepartementet i Washington sade Pompeo att Rysslands och Kubas inblandning i Venezuela är ”destabiliserande”.
Lavrov å sin sida fördömde USA:s ”destruktiva” stöd till Guaidó.
”Washingtons inblandning i Venezuelas angelägenheter är en flagrant överträdelse av internationell rätt”, sade Lavrov enligt det ryska utrikesdepartementet.
Fakta

Styret i Venezuela

Landets allt mer auktoritäre ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet. Valet har dömts ut av delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Källa: Landguiden/UI

Gå till toppen