Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Ge ljusnande jobbframtid även vid 60.

Matilda Ernkrans.Bild: Jessica Gow/TT
Politiker talar ofta om det livslånga lärandet. Men i dagsläget kan det vara skralt med möjligheter till omskolning och vidareutbildning för personer i medelåldern.
Redan vid 47 års ålder börjar rätten till studielån att fasas ut och vid 56 år upphör rätten till studiemedel. Det rimmar illa med behoven, vilket framgår av en rapport från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Allt fler över 47 år får studiemedel och ökningen antas bero på växande intresse för att gå vidare inom en bransch eller helt byta bana under arbetslivets senare del.
Den trenden bör stimuleras med tanke på hur befolkningsutvecklingen ser ut. Svenskarna blir allt äldre och är också allt friskare högre upp i åren. Riksdagens pensionsgrupp – där S, MP, C, L, M och KD ingår – har följaktligen lagt ett förslag om successivt höjda pensionsåldrar. År 2023 väntas lägsta ålder för uttag av allmän pension vara 63 år och gränsen för anställningsskydd gå vid 69 år.
Samtidigt går utvecklingen i arbetslivet mot tilltagande specialisering, digitalisering och rationalisering. Kunskap tenderar att bli färskvara och färre kan räkna med att utbildning som de skaffade sig i 20-årsåldern ska vara fullt tillräcklig även när de närmar sig 70.
Därför är det varmt välkommet att regeringen nu tillsätter en departementsutredning om möjligheter till studiemedel även för dem som är äldre än 56 år eller läser i långsammare studietakt än halvfart. Den utgår från en av punkterna i 73-punktsprogrammet mellan S, MP, C och L och ska vara klar i oktober med sikte på en förändring år 2021. Utgångspunkten är att förslaget ska hålla sig inom nuvarande ekonomiska ramar, men i Ekot öppnar Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, så smått för att de ska kunna tänjas.
"Studiestödet ska ju ha god effekt på samhällsekonomin", säger hon.
Grundtanken är alltjämt att lån ska betalas tillbaka fullt ut, men möjligheten till avskrivning av lånen vid pension ska också finnas kvar och utredningen får föreslå annan finansiering av kostnaderna.
Här har utredaren skäl att vidga perspektiven och se till inkomster och utgifter i ett större perspektiv. Ger utbildningen till exempel förutsättningar för att undvika arbetslöshet, jobba fler år, minska antalet sjukdagar och öka statens skatteintäkter? Även sådana faktorer kan gott vägas in vid bedömningen av lite äldre personers ansökningar om studiestöd. Särskilt som utbildning vanligtvis också tillför något positivt på det personliga planet.
Med nya arbetsuppgifter under de sista yrkesåren kan orken räcka längre. Och med möjlighet till nytändning mot slutet av arbetslivet kan även lusten att jobba hålla i sig för fler.
Åldersintervallet för pension lär fortsätta att höjas i takt med ökad medellivslängd. Då måste möjligheterna till vidareutbildning hänga med. Studiemedelssystemet bör lova en ljusnande framtid på arbetsmarknaden även för personer kring 60.
Gå till toppen