Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Okonstlat och direkt när Vånna Inget återvänder

Jonn Palmér Jeppsson gillar Malmöbandets första album på sex år.

Bild: Julian Emile Guedj

Vånna Inget

ROCK. Utopi.

Skriv som du talar, uppmanade Posten i samma veva som punken började ta form på sjuttiotalet. Fyra årtionden senare skriver sångerskan Karolina Engdahl ”va” i stället för ”var” och ”o” i stället för ”och” när hon publicerar Vånna Ingets låttexter på Facebook. Framförandet och tilltalet är därefter, okonstlat och direkt. Melodierna får anpassa sig efter texterna snarare än tvärtom.
Rader som ”Jag hoppas du slipper känna allt jag känt / Men hur ska du veta att du levt om ingenting hänt?” förmedlar en ambivalens till livet, ett vemodigt hjälp-jag-är-snart-medelålders-grubblande som genomsyrar hela ”Utopi”, Malmöbandets första studioalbum på sex år. Ackompanjemanget är allt från dansant postpunk till pianoballader – spela som du känner, alltså. Höjdpunkten ”Främlingar” påminner om hur mycket låt man faktiskt kan klämma in på två och en halv minut.
Gå till toppen