I november 1989 föll Berlinmuren, i december 1991 föll det mäktiga Sovjetunionen. Bland annat detta ledde till en i början på 90-talet ganska spridd uppfattning att vi var inne i det som kallades historiens slut eller the end of history. Den liberala demokratin hade segrat, nu var det bara en tidsfråga innan världen skulle vara en plats präglad av demokrati, och där de mänskliga rättigheterna respekterades. Senare års utveckling har visat att det var fel.

Många av de demokratiska landvinningar och rättigheter människor kommit att vänja sig vid eller ta för givna är nu under attack runt om i världen, också i Europa.

Vilken väg ska Europa ta? Vilken roll ska Europa spela i världen och vilka värden ska Europa stå upp för och värna? Allt detta avgörs i det kommande EU-valet.

Runt om i världen tar populistiska och auktoritära regimer plats. Utifrån påståenden om att de försvarar folket inskränker de journalisters möjlighet att verka, minskar domstolars oberoende och ifrågasätter vunna rättigheter och minoritetsgruppers rätt att ta plats.

I flera västliga demokratier är domstolarnas oberoende under attack genom politiska ingrepp eller politisk propaganda som utmålar domstolarna som ett hot, inte ett skydd för demokratins bevarande. Det sker även i länder som ligger nära Sverige, till exempel Polen och Ungern.

I allt fler länder beskriver politiker journalister som fiender till folket eller nationen bara för att kunna inskränka mediernas frihet. 2018 var enligt Reportrar utan gränser det dödligaste året för journalister. 80 dödades på grund av sitt yrkesutövande eller under sitt arbete. Ytterligare 348 var under 2018 frihetsberövade.

Runt om i världen ifrågasätts tidigare segrar i kampen för människans frigörelse. Det handlar om kvinnors rätt till abort, om människors rätt att älska och leva med den de vill oavsett kön, om människors möjlighet att vara den de är oavsett könsidentitet. Det handlar också om ökande rasism och främlingsfientlighet där människor delas upp och ges egenskaper utifrån etnicitet, hudfärg eller religion. Och i allt detta spelar politikers språkbruk en stor roll.

Valkampanjer som delar in i ”vi och dom” eller som utmålar vissa grupper av människor som ett hot leder i förlängningen till stöd för mer militanta grupper som är beredda att ta till våld. Därför är det viktigt att mänskliga rättigheter är centrala i den debatt som förs inför EU-valet. Debatten behöver vara fri från generaliseringar och rasistiska uttryck, utan enkla och populistiska lösningar.

Vi hoppas på ett EU-parlament där demokrati är en självklarhet och där stater som går i auktoritär riktning får känna av ekonomiska sanktioner. Ett parlament som diskuterar Europas gemensamma ansvar för att ge skydd åt människor på flykt. Där Europa, som är en rik världsdel, tar ansvar för ett generöst bistånd där fattigdomsbekämpning är tydligt prioriterat. Där Europa går före i arbetet för ett hållbart klimat.

Med tanke på de utmaningar som ligger framför Europa och de politiska vindar som blåser är EU-valet det viktigaste valet på länge.

Använd din rösträtt och stå upp för ett Europa som det går att vara stolt över.

Martin Nihlgård är generalsekreterare på IM.

Anna Stenvinkel är generalsekreterare på Forum Syd.