Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Trump leker med elden när han vill tvinga Iran på knä.

Donald Trump och hans säkerhetspolitiske rådgivare John Bolton.Bild: Markus Schreiber
Iran lämnar delar av det mödosamt framförhandlade kärnteknikavtalet från 2015, JCPOA. Beskedet gavs på dagen ett år efter att USA drog sig ur samma avtal och återinförde sanktioner mot Iran.
USA:s president Donald Trump tycks fast besluten att tvinga regimen i Teheran på knä. Ett vågspel som inte bådar gott för denna av krig redan så förödda region.
Och klämd mellan de båda kontrahenterna står EU, som i det längsta har försökt rädda ett avtal som ska förhindra att Iran utvecklar kärnvapen.
Det var på onsdagen den iranske presidenten Hassan Rohani i ett tv-sänt tal tillkännagav att Iran inte längre tänker följa överenskommelsen i de delar som rör lagring av anrikat uran och tungvatten. Han ställde också ett ultimatum till EU: hitta ett sätt att motverka effekterna av de amerikanska sanktionerna på den iranska bank- och oljesektorn inom 60 dagar, annars kommer Iran att frånträda även andra delar av avtalet.
Vid en gemensam presskonferens med sin iranske kollega Mohammad Zarif förklarade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov att bollen ligger hos EU.
Det är, förklarade Lavrov, "nu upp till européerna, som åtagit sig att hitta en lösning på de problem amerikanerna skapade, att infria sitt löfte".
Svaret från EU kom på torsdagen via utrikeschefen Federica Mogherini:
"Vi avvisar alla ultimatum och kommer att göra en bedömning av hur Iran följer avtalet."
Det står knappast i EU:s makt att uppfylla Irans krav. Sedan USA drog sig ur avtalet och återinförde sanktioner mot Iran – och alla som gör affärer med Iran – har EU försökt skapa ett instrument som ska skydda de europeiska företag som bedriver verksamhet i och handel med Iran. Men denna mekanism kallad Instex, Instrument In Support of Trade Exchanges, har ännu inte sjösatts och det råder tvivel om den kommer att fungera.
Efter Rohanis utspel kom beskedet att USA, genom ett presidentdekret, inför ytterligare sanktioner mot Iran, nu riktade mot landets järn-, stål-, aluminium- och kopparindustrier.
Denna kalla, ekonomiska krigföring riskerar att övergå i ett hett krig. I söndags meddelade Trumps hökaktige nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton att USA sänder marina enheter och bombflyg till regionen.
"USA söker inte krig med den iranska regimen", försäkrade Bolton, men handlingar talar i regel tydligare än ord.
På ett sätt befinner sig USA och Iran redan i krig, via ombud. I den blodiga konflikten i Jemen står USA:s allierade Saudiarabien på regeringssidan, medan motparten i inbördeskriget, huthirebellerna, backas upp av Iran.
En annan front där väpnad konflikt redan pågår är Israel, också en USA-allierad. Israel ser Iran som ett existentiellt hot. Inte så märkligt med tanke på att ett ofta uttalat, prioriterat mål för den iranska regimen är att radera den judiska staten från kartan. Iran har under lång tid försett terrorgrupper som Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza med vapen. Under det långdragna inbördeskriget i grannlandet Syrien – Iran slåss tillsammans med Hizbollah på den syriske diktatorn Bashar al-Assads sida – har Israel flera gånger slagit till mot iranska militära mål där.
Kärnteknikavtalet JCPOA var ett försök att minska spänningarna i regionen. Trump gör vad han kan för att öka dem. I april terrorstämplades det mäktiga Iranska revolutionsgardet, i praktiken en del av den iranska regimen, med motiveringen att Iran använder gardet för att begå och finansiera terrorbrott utomlands. Iran kontrade genom att terrorstämpla USA:s väpnade styrkor.
Så fortsätter kraftmätningen. Drag möter motdrag. Mullorna är skickliga schack- och maktspelare.
Mycket kan sägas om den teokratiska regimen i Iran – dock inte att den är irrationell. Men ju hårdare trängda Teherans härskare känner sig, ju hårdare sanktionerna slår mot landets redan vacklande ekonomi och ju längre den militära uppladdningen tillåts gå, desto större risk att ett enkelt misstag eller missförstånd får allvarliga konsekvenser. En liten gnista kan tända en storbrand.
Gå till toppen