Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Hur du röstar i EU-valet spelar roll för klimatet.”

Svenska EU-parlamentariker har visat att det går att driva på för en aktiv klimat- och miljöpolitik inom EU, skriver Markku Rummukainen, professor i klimatologi, och Roger Hildingsson, statsvetare och forskare i klimatpolitik.

EU-parlamentets sammansättning är avgörande för hur EU:s klimatpolitik utvecklas, skriver artikelförfattarna.Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT
Mellan 23 och 26 maj väljer invånarna i EU ett nytt parlament. 751 utvalda män och kvinnor kommer under de nästkommande fem åren att diskutera, debattera och delta i beslut som gäller för 500 miljoner människor inom unionen.
EU-parlamentets sammansättning är avgörande för hur EU:s klimatpolitik utvecklas och de kommande åren är betydelsefulla för klimatomställningen.
Antingen slår EU på allvar in på en väg mot att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5–2 grader, det mål världens länder antagit i Parisavtalet, eller ser den möjligheten glida allt längre ur sikte.
Även om Sverige bedriver en aktiv nationell klimatpolitik har EU:s gemensamma klimatpolitik en betydande roll för oss i Sverige och för världen i stort.
En viktig fråga för framtiden är det förslag EU-kommissionen tagit fram för en ny gemensam långsiktig klimatstrategi, med ökad ambitionsnivå jämfört med idag. EU ska snart även uppdatera sin klimatplan till FN, en plan som ska bidra till att Parisavtalet uppfylls.
En ny klimatstrategi kommer att passera EU-parlamentet innan beslut fattas. Här spelar parlamentets sammansättning stor roll. Det nuvarande parlamentet, som snart byts ut, har med klar majoritet förordat de mest ambitiösa alternativen, att EU:s mål ska skärpas både på kort och på lång sikt. De mest konservativa grupperna bjöd dock på motstånd. Rösterna för lägre ambitionsnivåer var i minoritet men ändå ganska många.
EU:s klimatmål gäller för unionen som helhet. De mål som gäller idag innebär att EU:s sammanlagda utsläpp ska minska med 20 procent fram till 2020, med 40 procent fram till 2030, och med 80–95 procent till 2050. Dessutom har EU mål för ökad förnybar energi och energieffektivisering.
Tillsammans har EU större tyngd än enskilda länder var för sig när det gäller olika krav som har betydelse för klimatet. Ett exempel är EU:s gemensamma krav på minskade utsläpp från nya bilar, en fråga där parlamentet förespråkade hårdare krav än vissa medlemsländer.
Medlemsländerna kommer tillsammans överens om hur stor andel av EU:s gemensamma mål varje land ska står för, med hur många procent de ska minska sina utsläpp. I praktiken utgör de ett slags minimikrav. Till exempel är det svenska klimatmålet för 2030 mer långtgående än det mål Sverige tilldelats av EU.
Viktigt är också EU:s utsläppshandelssystem som sätter ett tak för utsläpp från större industri- och energianläggningar inom unionen och numera även för flyg inom EU. Systemet har utvecklats under årens lopp, men ligger ännu inte riktigt i linje med Parisavtalets ambitioner eller med Sveriges klimatmål.
EU:s gemensamma politik förhindrar inte mer ambitiösa nationella mål och åtgärder, men är betydelsefull för att i ett större sammanhang sätta ramar och ge verktyg för medlemsländernas klimatarbete.
Sveriges mål är att minska de svenska klimatutsläppen till netto noll senast 2045. På vägen dit ska utsläppen minska med 40 procent till 2020, 63 procent till 2030 och 75 procent till 2040. I ett internationellt perspektiv är det ambitiösa mål.
Sveriges utsläpp har minskat en dryg fjärdedel sedan 1990. Men de senaste åren har nivån legat ganska stilla. Det står i kontrast till att minskningstakten borde ligga på 5–8 procent per år för att uppnå de av riksdagen satta målen.
Takten i klimatomställningen behöver öka, både i Sverige och i resten av världen. Det finns mycket som kan göras på hemmaplan, av myndigheter, kommuner, näringsliv och samhället i övrigt. Men Sverige påverkas också av EU:s gemensamma klimatarbete samt det som sker i andra länder.
EU har precis som Sverige möjligheter att öka ambitionerna i klimatomställningen men det förutsätter EU-politiker som tar klimatfrågan på största allvar och lyckas väva in den i övriga politikområden som finans-, trafik-, energi- och jordbrukspolitik, med tanke på de många kopplingarna mellan olika områden.
Det nya EU-parlamentet blir en viktig arena under de för klimatarbetet ytterst betydelsefulla nästkommande åren, vad gäller såväl ambitionsnivå och mål som styrmedel och i specifika frågor. Svenska EU-parlamentariker med skild politisk hemvist har visat prov på att det går att driva på för en aktiv klimat- och miljöpolitik inom EU. De kommer fortsatt att kunna påverka beslut om klimatpolitikens utformning som omfattar hela unionen, skapar förutsättningar för Sveriges klimatarbete och hur EU agerar internationellt i klimatfrågan.
Hur du röstar i EU-valet spelar roll för klimatet. Den politik unionen bedriver är betydelsefull för klimatomställningen i Sverige, Europa och världen i stort.

Markku Rummukainen

Roger Hildingsson

Markku Rummukainen är professor i klimatologi och verksam vidtankesmedjanLU Futura på Lunds universitet.
Roger Hildingsson är statsvetare och forskare i klimatpolitik vid Lunds universitet.
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen