Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Låt inte svag krona göra Sverige svagt.

Utlandssemester kan bli särskilt kostsamt i år. Jämfört med de flesta större valutor har den svenska kronan försvagats till de lägsta nivåerna sedan efterdyningarna av den globala finanskrisen. En euro kostar nu nästan 11 kronor och en dollar omkring 10. Och ännu syns inga tecken på att kronkursen skulle stärkas nämnvärt framöver.
"Det är pinsamt och smärtsamt att se hur den svenska kronan fortsätter att försvagas mot euron. Detta är inte bra för vårt land", skrev tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M) i veckan på Twitter.
Sant. Men vad beror försvagningen på?
Osäkerhet på finansmarknaderna, med risk för storskaligt handelskrig, lär vara en faktor i sammanhanget. Små valutor ses sällan som trygga hamnar när det börjar blåsa upp. Därtill finns oro bland utländska investerare för utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden.
Penningpolitiken spelar naturligtvis också in. I vilken mån är svårt att bedöma, men riksbankschef Stefan Ingves får påfallande ofta bära hundhuvudet för kronkursens utveckling. Tunga ekonomer kritiserar kombinationen av låg styrränta och uttalanden om beredskap för att intervenera på valutamarknaden om kronan stärks för snabbt. Men själv hänvisar Ingves till att Riksbanken sedan början av 1990-talet inte ägnar sig åt valutapolitik, utan jobbar med inflationsmål och flytande växelkurs. Kanske har Riksbanken haft fel i sin analys av utvecklingen för kronkursen, medger Ingves. Men han känner ingen som helst oro för den svaga valutan, förklarade han efter ett tal hos Nationalekonomiska föreningen i tisdags.
Häpnadsväckande. Regeringen kan hur som helst inte möta utvecklingen med samma stoiska lugn.
Kortsiktigt är en lågt värderad valuta inte enbart av ondo. Exportindustrin går på högvarv eftersom svenska varor har blivit billigare utomlands. Det får rentav den finländske affärsmannen Björn Wahlroos att hävda att Finland aldrig borde ha gått med i eurosamarbetet. Till följd av den svaga kronan lär svensk ekonomi gå bättre än den finska under den närmaste tiden, spår han.
Men samtidigt har importvaror blivit dyrare i Sverige och det ligger en långsiktig risk i att ha konkurrensfördelar på världsmarknaden genom en svag valuta. Följden kan bli att exportföretag inte sporras tillräckligt att öka sin effektivitet, vilket straffar sig snabbt då kronkursen stärks till mer normala nivåer.
Politiskt gäller det att ha beredskap för det scenariot. Finanspolitiska stimulanser, som investeringar i infrastruktur, behövs liksom satsningar som uppmuntrar till utbildning och företagande. Samtidigt kan S, MP, C och L gott skynda på med sin utlovade reformering av skattesystemet. Raka och enkla taxeringsregler kan dra sitt strå till stacken i ansträngningarna för att stärka svensk konkurrenskraft.
Med rätt politik behöver den svaga kronkursens följder inte bli smärtsammare än de redan är. Det är illa nog att så många svenskar nu känner sig fattigare när de planerar semestern.
Gå till toppen