Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Minnesord om Jaak Peetre

Professor em Jaak Peetre, Lund, har avlidit i en ålder av 83 år. Närmast anhöriga är barnen Mikaela, Jakob och Benjamin med familjer.

Jaak föddes den 29 juli 1935 i Tallinn och växte upp i Pärnu, Estland. Till Sverige kom han i september 1944, i flyktingbåt över Östersjön, tillsammans med mor Linda (lärarinna) och bror Jaan. Pärnu stod då under attack av ryskt flyg, och två dagar efter flykten förstördes familjens hus. Fadern Artur (advokat) anslöt sig senare, och i januari 1945 slog familjen sig ner i Lund.
Jaak hade före flykten gått ut grundskolan i Estland. Han visade tidigt passion och begåvning för matematik. Detta förstärktes när han på Katedralskolan i Lund träffade den engagerade läraren Eric Malmsjö. (Jaak uppfattade dock den svenska skolan som mindre krävande än den estniska.)
Tillsammans med den likasinnade vännen Jan-Erik Roos (sedermera professor i Stockholm) avverkade Jaak i ilfart universitetets grundutbildning i matematik och fysik samt forskarutbildning i matematik.
Han disputerade 1959 på en avhandling om partiella differentialekvationer. Han tillträdde 1963 professuren i matematik vid den då nystartade tekniska högskolan i Lund, LTH. Med undantag för ett gästspel vid Stockholms universitet 1988-1992 var han sedan Lund trogen fram till sin pensionering.
Jaaks publikationslista omfattar mer än 200 artiklar, med titlar som utvisar en osedvanlig kunskapsbredd inom matematiken. Ytterligare en indikation på bredd och samarbetsförmåga är det stora antalet medförfattare, 44 stycken från 13 länder.
Internationellt är Jaak välkänd som en av skaparna av den moderna interpolationsteorin för funktionsrum, spec ”the Peetre K-functional” (”the real hit of my life” enligt Jaak). Jaak är sedan 1983 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
I efterhand står det klart att Jaak var en nytänkare även i andra avseenden. Snart efter det att han tillträdde professuren hade han en stor grupp av doktorander kring sig. Med idéer som är vanligare idag än då sökte Jaak skapa ett konstruktivt samarbetsklimat inom gruppen, bland annat genom seminarier om aktuella problem, små och stora. Jaak handledde 16 studenter, vara fyra kvinnor, till doktors- eller licentiatexamen.
Jaak kom efterhand också att intressera sig för matematikhistoria, och såg till exempel till att den Mittag-Lefflerska särtryckssamlingen blev dokumenterad. I sådant arbete hade han stor nytta av sina språkkunskaper, förutom estländska och svenska även engelska, finska, franska, tyska, latin, ryska, spanska och något hebreiska.
I den estniska kolonin i Lund fanns Irene Kunnos, som 1962 blev Jaaks fru. De fick tre barn, Mikaela, Jakob och Benjamin. Irene dog redan 1972, då Benjamin bara var fyra år.
Att sköta hem och familj krävde mycket arbete och planering, där Jaak hade god hjälp av sin far. Flera gånger om dagen behövde han cykla hem för olika sysslor, och man kunde höra hur han med klapprande träskor rusade ner- eller uppför spiraltrapporna på institutionen. Ett nyuppväckt intresse för fysisk aktivitet fick honom sedermera att springa 19 maratonlopp.
Vi minns Jaak Peetre som en öppen och mångsidig personlighet och en god vän.
Tomas Claesson och Gunnar Sparr (f d kolleger)
Gå till toppen