Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Mat & Dryck

Forskare: Sätt högre mål för mindre matsvinn

En tredjedel av all producerad mat hamnar i papperskorgen. Men Sveriges handlingsplan för att minska svinnet är för tandlös, enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Fler åtgärder måste till för att minska matsvinnet, anser forskare vid SLU. Arkivbild.Bild: Junge, Heiko/TT
I FN:s 17:e globala mål heter det att jordens matsvinn måste halveras till år 2030. Hur Sverige ska nå det målet anges i en handlingsplan för att minska matsvinnet som Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket gav ut i fjol.
Men Sverige måste gå längre, anser Ingrid Strid, som forskar om livsmedel vid SLU.
– Det är ett mål som har blivit väldigt inkört i Sverige nu. Men jag vet inte varifrån det kommer, om någon har satt upp fingret i luften bara. I själva verket finns det en vetenskaplig grund för att svinnet måste minskas med 75 procent, säger Ingrid Strid.
I en ny rapport reflekterar forskarna vid SLU över vilka nya verktyg som kan användas för att maten som produceras inte ska slängas.
En sådan idé är att prioritera åtgärder som minskar svinnet av animaliska produkter, som har större miljöpåverkan än vegetabilier. En annan är att kräva att alla aktörer som hanterar mat har en färdig plan för vad de ska göra av maten som blir över.
– I dag är det lite, ”hoppsan, nu blev det svinn”. Men det borde kunna planeras i förväg. Det kan handla om att beställa en transport på måndagar klockan 17 för att föra maten till Stadsmissionen, säger Ingrid Strid.
Forskarna vid SLU ifrågasätter också hur kunniga konsumenterna är kring mat. I stället för att smaka, lukta och titta rättar sig många konsumenter efter bäst före-märkningen, som felaktigt uppfattas som en hälsorekommendation, anser Ingrid Strid.
– Måste vi ens ha bäst föremärkningar, eller räcker det att ange produktionsdatumet? Det kan också behövas ökad folkbildning om matens hållbarhet, till exempel genom mer livsmedelskunskap i skolan.
Fakta

Förslagen från SLU

– Formulera nationella mål för Sverige: 50 procent mindre matsvinn 2030, 75 procent mindre matsvinn 2050.

– Prioritera svinnet av animalier för att snabbt få ner miljöbelastningen.

– Inför ett nationellt svinndatacenter dit aktörerna rapporterar in data, som kan tydliggöra ”hot spots” för att stimulera forskning och innovation.

– Utred producentansvar för maten.

– Kräv att alla aktörer som hanterar mat har en ”plan B” upprättad i förväg, för hur överskottsmat ska hanteras för att komma tillgodo som mat när, inte om, svinn uppstår.

– Uppdra åt Skolverket att införa matbedömning i läroplanen och att utöka ämnet hem- och konsumentkunskap.

– Folkbilda om bäst-före-märkningens innebörd, matbedömningar och matsvinnets konsekvenser.

– Fortsätt arbetet kring optimal (sänkt) förvaringstemperatur i kylkedjan.

– Utmana färskvarunormen. Vilka livsmedel kan med fördel hanteras i fryst eller torkat skick?

– Kartlägg svinnet i alla delar av livsmedelssystemet, och även de djur som i dagsläget inte används till köttproduktion, så som hästar, värphöns och getter.

Källa: "Matsvinn - hur kan Sverige minska det?" (SLU)

Gå till toppen