Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Larm från personalen om brister i vården oftast befogade

Närmare nio av tio Lex Sarah-rapporter i fjol visade på verkliga missförhållanden eller risk för problem inom socialförvaltningen i Lund.

Det framgår av en årsrapport, som blivit klar till socialnämndens majmöte.
Sjutton av 65 inrapporterade fall handlar om att känsliga personuppgifter inte hanterats på rätt sätt. Som förklaringar nämns ”ett mänskligt misstag”, men också ”ostrukturerat arbetssätt, en stressfylld arbetssituation eller ständiga avbrott i koncentrationen som kan förklaras av att personalen sitter i ett öppet kontorslandskap”.
Årsrapporten öppnar för en mer positiv förklaring: att socialsekreterarna blivit mer medvetna och att ljuset riktats mot ett riskområde som alltid funnits.
– Vi hanterar otroligt mycket personuppgifter i vår förvaltning och dess natur är att de är känsliga. Det är tusentals papper. Vid ett enskilt tillfälle har det funnits en risk för att vi röjt en skyddad identitet. Det är ett jätteallvarligt missförhållande och då måste vi arbeta med att det aldrig får ske igen, säger utvecklingschef Johan Larsson Boström om det enda personuppgiftsärende som ledde till en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).
Han försäkrar att inga handlingar har förlagts utanför kommunhuset Kristallen. Rapporter har skrivits när papper felaktigt hamnat på en kollegas bord.
Totalt anmäldes sex allvarliga händelser till Ivo under fjolåret. Det handlade också om ansökningar om stöd som inte togs emot, eller som hanterades fel, om ett överklagande som inte togs emot och felaktiga vård- och stödinsatser på boenden.
De tre senaste åren ligger antalet Lex Sarah-anmälningar på en konstant och betydligt högre nivå än tidigare.
Är det bra eller dåligt med många Lex Sarah-anmälningar?
– Det är jättesvårt att svara på. Det skulle naturligtvis kunna vara jättedåligt. Men tänker vi att varje avvikelse som kommer in hjälper att stärka vår kvalité, då är det bra, säger Johan Larsson Boström.
Vilka är de viktigaste förändringarna som ni åstadkommit?
– En av de viktigaste är att vi har haft rätt mycket fokus på hur vi hanterar våra sekretessuppgifter. Vi har stärkt upp personalen kring ett boende och arbetat internt med hur man bedömer hedersproblematik.
Johan Larsson Boström anser att det är svårt att dra direkta slutsatser av de allra senaste årens statistik. Han är nöjd med att de inrapporterade avvikelserna numera är tämligen jämnt fördelade över förvaltningens olika delar. Så var det inte 2016 och 2017, då verksamhetsområdet Flykting stod för cirka hälften av rapporterna.
– Många anställda var nya och oerfarna och fick inte den introduktion som de behövde.
2018 står brister i administrationen för över hälften av alla anmälningar. Förutom hantering av personuppgifter har utredningarna som följt rapporterna bland annat handlat om långdragna handläggningstider, kompetensbrist och problem med att följa rutiner.
Fakta

Årsrapporten och Lex Sarah

När alla inkomna Lex Sarah-rapporter från 2018 utretts visar det sig att en tiondel lyft fram ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande. Det upptäcktes missförhållanden i en knapp fjärdedel av fallen och risk för missförhållanden i över hälften. I nio av 65 fall kunde inga problem beläggas.

Undersköterskan Sarah Wägnert har fått ge namn åt en paragraf i socialtjänstlagen, som ålägger alla som arbetar inom omsorgen med äldre, eller med människor med funktionsnedsättning, att anmäla missförhållanden. Sarah Wägnerts larm om vanvård på ett vårdboende ledde till att personalen sedan 1999 är skyldiga att rapportera om missförhållanden och risk för missförhållanden.

Kommunen måste utreda rapporterna och allvarliga missförhållanden ska leda till anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Gå till toppen