Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Trafikbuller kan ge övervikt – forskare oroas

Internationellt gäller skärpta riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Men Sverige har gått åt andra hållet och ställer lägre krav. Nu är forskare oroade över hälsoeffekterna. Samtidigt visar en ny rapport tydliga samband mellan vägtrafikbuller och övervikt.

Buller från vägtrafik ger ökad risk för övervikt, visar en rapport om personer i Stockholmsområdet. Miljöforskare oroas av att svenska byggregler fått lättnader i bullerkrav, så att de tillåter mer trafikbuller än världshälsoorganisationen WHO:s skärpta riktvärden. Arkivbild.Bild: Johan Nilsson/TT
Buller från olika slag av transporter kan leda till en rad hälsoproblem för människor som bor i närheten. Precis hur sambandet ser ut är i vissa fall inte klarlagt. Men man vet att buller från vägtrafik ger ökad risk för hjärtinfarkt vid långvarig exponering. Det har en rad studier, även i Sverige, påvisat.
Det står också klart att trafikbuller orsakar både sömnstörning och störning i form av långvariga stressreaktioner.
Nu visar en rapport att personer som bott vid gator med mycket trafikbuller fått ett större midjemått än andra, sett till ett genomsnitt. Siffrorna gäller drygt 5 000 personer i fem kommuner i Storstockholm. Att buller från flyg ger ökat bukomfång har redan visats inom samma studie. Nu ser man samma effekt av vägtrafik, fast inte lika markant.
– Att det framför allt är midjemåttet som ökar är ett tecken på att problemet är stressrelaterat. Övervikt som har med stressmekanismer att göra ger mera bukfetma, säger Göran Pershagen, professor i miljömedicin vid Karolinska institutet.
Rapporten gäller förhållanden under åren 1991–2006. Trafikbullret har beräknats med utgångspunkt från statistik om trafikmängder. Hälsouppgifterna är hämtade ur en studie som från började handlade om diabetes. Boende vid gator med lite trafik har jämförts med boende vid gator med mycket trafik, och man har tagit hänsyn till andra riskfaktorer för övervikt.
Resultaten ger nytt stöd för hur viktigt det är att hålla nere nivåerna av trafikbuller i områden där människor bor. Världshälsoorganisationen WHO kom förra året med nya, skärpta riktvärden för trafikbuller i bostäder.
Men i Sverige ändrade riksdagen för två år sedan reglerna åt andra hållet, i syfte att underlägga nybyggnation.
För buller från vägtrafik gäller riktvärdet högst 60 decibel, mätt vid fasaden och som ett medelvärde under ett genomsnittligt trafikdygn. Annars måste byggherren göra en särskild bulleranpassning. WHO anger i stället riktvärdet 50 decibel, omräknat till det decibelmått vi använder i Sverige.
Decibelskalan är logaritmisk. En ökning med tio decibel innebär en tiofaldig ökning av bullret.
Bullerforskare är frustrerade över att deras kunskap och varningar inte tas på allvar.
– Vi bygger in oss i framtida bekymmer, säger Kerstin Persson Waye, professor i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.
Ett intressant faktum som forskning visat är att låg bullernivå nu får fler än tidigare att känna sig störda – utan att bullret ökat.
– Både störning och sömnstörning sker vid lägre nivåer idag. Det är tydligast för flygbuller, men gäller även buller från tåg, säger Persson Waye.
– Vi forskare vet inte varför. Men man kan tänka sig att om det finns en högre allmän stressbelastning, så kan det leda till att även buller upplevs som mera störande. Det är inte osannolikt, säger Kerstin Persson Waye.
Fakta

Trafikbuller

Det är känt att buller från transporter ger negativa effekter på människors hälsa, även vid måttliga nivåer.

Olika trafikslag är olika störande. Buller från flyg är mera skadligt än buller från tåg eller vägtrafik.

De svenska bullerkraven mildrades 2017. Men världshälsoorganisationen WHO gick i fjol åt andra hållet, med skärpta riktvärden.

WHO tillåter högst 50 decibel från vägtrafik vid bostäder, som medelvärde under ett genomsnittligt trafikdygn. Det motsvarar ungefär bullret vid en normal, inte tätt trafikerad, stadsgata.

Svenska regler tillåter 60 decibel från vägtrafik, utan särskild bulleranpassning. Decibelskalan är logaritmisk. En ökning med tio decibel motsvarar en tiofaldig ökning av antalet bullrande fordon.

Sambandet mellan vägtrafikbuller och ökad risk för hjärtinfarkt har fastställts av en rad studier.

Forskning har även visat ökad risk för högt blodtryck, stroke, övervikt och åldersdiabetes. Orsakssambanden är inte helt klarlagda, men man tror att effekterna beror på att buller orsakar stress och sömnstörningar.

Källor: Karolinska institutet och Göteborgs universitet

Gå till toppen