Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Konst

Venedigbiennalen: Slående vacker skildring av samspelet mellan klimat och konst

Klimatfrågan står i centrum i Venedigbiennalens nordiska paviljong. Carolina Söderholm skriver om konstens, samhällets och naturens symbios.

Ane Graff, Ingela Ihrman och Naabteeri i nordiska paviljongen.Bild: Finnish National Gallery | Pirje Mykkänen
Kemiska koraller och svulstiga mikroorganismer. Är det vad som väntar? I den nordiska paviljongen på Venedigbiennalen breder ett landskap av muterade livsformer ut sig. Till och med död materia växer i utställningen ”Weather report: forecasting future”. Kanske låter det läskigt. Men resultatet är slående vackert när norska Ane Graff, svenska Ingela Ihrman och finska duon Naabteeri navigerar genom dagens ekologiska gungfly mot framtiden.
De senaste åren har begreppet antropocen blivit hett stoff. Hur ska vi hantera det faktum att vi lever i en tidsålder när jordklotets villkor i allt väsentligt formas av människan? Att klimatfrågan har hög prioritet i Norden speglas hos ländernas konstscener. Från miljöaktivism till tvärvetenskapliga forskningsprojekt är det här som mycket av den mest intressanta, kritiskt engagerade konsten görs idag. Inte så konstigt då att konstmuseet Kiasma valt detta tema, när det i år är Finlands tur att ansvara för det nordiska deltagandet i Venedig.
”In Vitro”, Larissa Sansour och Søren Lind, Danska paviljongen.
Även i grannpaviljongen, där Danmark huserar i ensamt majestät, står klimatkrisen på dagordningen. Larissa Sansours suggestiva videoinstallation är en science fiction-dystopi som utspelas i ett underjordiskt Betlehem. Men här är tiden för väderleksrapporter förbi. Miljö-apokalypsen har redan inträffat och framtiden är mörk.
I kontrast framstår ”Weather report” som luftig, lekfull och experimentell. Framför allt är den rasande läckert presenterad i norske arkitekten Sverre Fehns stramt modernistiska paviljong, som öppnar sig mot Giardinis grönska. Kanske rentav för snyggt? Om inte norska Ane Graff kallat sin skulptursvit ”States of inflammation” kunde den passerat som ett slags troféer från laboratoriets skattkammare. Men nu blir de till en oroande diagnos över världens tillstånd. Inuti specialgjorda glasbås skapar hon märkliga hybrider, där mineraler och sulfater, koraller och industriellt restmaterial förenas, i vissa fall i en pågående kemisk process. Det är ett slags konstens alkemi, där malvafärgade kärlsystem förgrenas och förknoppas över glasytan, likt grottans kristaller eller kroppens svulster.
Som vore paviljongen ett akvarium växer Ingela Ihrmans böljande skulpturer av sjögräs mig högt över huvudet. Jämfört med fjolårets gigantiska paddor och näckrosor på Kristianstads konsthall och i Moderna-utställningen är tilltalet mindre humoristiskt, men mer sinnligt när hon insisterar på värdet också av ekosystemets minsta beståndsdelar. På samma sätt riktar Naabteeri blicken mot de mikroorganismer, synliga och osynliga, som vi delar tillvaron med. Av slingrande tentakler och säckar fyllda med sand från Venedig bygger den finska duon en mjukt svällande installation som upplöser gränsen mellan videoverkens digitala och paviljongens verkliga rum.
Utan att skriva någon på näsan är budskapet tydligt. Allt hänger samman i en vetenskapens och konstens, civilisationens och naturens symbios. Människan har förlorat sin position som alltings måttstock och mittpunkt. Bara om vi agerar efter den insikten, kan vi hoppas på en ljusnande prognos för framtiden.
"Weather report: Forecasting future", Ane Graff, Ingela Ihrman och Naabbteeri, Nordiska paviljongen. "Heirloom", Larissa Sansour, Danmarks paviljong. Venedigbiennalen, t o m 24/11.
Gå till toppen