– Skolan behöver drivas i statlig regi. Kommunerna klarar inte av att ta hand om skolan. För i kommunerna så ställs resurserna till skolan mot andra utgifter i kommunerna. Och förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner, det blir inte likvärdigt, säger Annika Eriksson och kollegan Izabella Tirbal nickar instämmande.

I trängseln bland lärare, fackrepresentanter och plakat på Triangeltorget står de två lärarna som arbetar på grundskolan Karstorpsskolan i Lomma. Izabella Tirbal som bild- och engelskalärare, och Annika Eriksson som musiklärare. Annika Eriksson har arbetat som lärare sedan 1985, ”över hela Sverige” och har upplevt många förändringar i skolans värld, bland annat kommunaliseringen av skolan 1991.

Deras egen kommun, Lomma, är en ”alldeles underbar skolkommun” där det satsas på skolan, menar de. De som lärare kan ägna sig åt undervisningen utan att få händerna fulla av att hantera konflikter och problem som inte har med den pedagogiska verksamheten att göra.

– Så borde ju alla lärare ha det, menar Izabella Tirbal och pekar på hur skolbarn i socioekonomiskt utsatta områden är de som får ta konsekvenserna när många lärare söker sig bort från skolor med utmaningar och problem:

– De eleverna får ju inte någon långsiktig relation med sina lärare, så det drabbar eleverna mest av allt.

Lärarmarschen anordnas på sju orter – från Jockmock i norr till Mora, Uppsala, Stockholm, Jönköping, Göteborg och Malmö. Initativtagare är lärare från förskolan till gymnasiet, som fått nog av vad de själva kallar ”besparingar och sämre arbetsmiljö”.

I Malmö samlades demonstranterna vid Triangeltorget i Malmö för att sedan tåga genom centrum. Deras krav sammanfattas i några få punkter:

• Att politiker inte lägger fler arbetsuppgifter på lärare utan att ta bort minst lika många.

• Att effektiviseringskraven på förskola, skola och fritidshem upphör.

• Att skollagens och läroplanens krav ska förankras i forskning och beprövad praktik.

Annika Eriksson och Izabella Tirbal spinner vidare kring hur likvärdigheten brister i dagens skola. Det stora statsbidraget för likvärdighet som kommuner kan söka övertygar inte Annika Eriksson, hon befarar att pengarna kan trollas bort till någon annan kommunal verksamhet.

Medan demonstrationståget passerar Gustav Adolfs torg till ljudet av högljudda slagord, så resonerar de båda Lomma-lärarna vidare kring kommunaliseringen och det därpå följande skolvalet. Båda dessa faktorer har drivit fram segregation, menar de: Välutbildade föräldrar väljer bort problemskolor och sätter sina barn på bra skolor, andra föräldrar har inte kunskapen att välja – och deras barn hamnar i sämre skolor. Annika Eriksson berättar att hon frågat elever från Lomma som gått vidare till gymnasiet om hur de stod sig kunskapsmässigt i jämförelse med elever från andra skolor:

– De sa "skitbra!". Hela första året på gymnasiet var i princip repetition för dem.

– Vi har klyftor i samhället nu som vi kommer att få mycket svårt att reparera, och det beror till stora delar på kommunaliseringen av skolan och skolvalet, säger hon.