Vid valet 2014 kom 42 anmälningar om brott in till Åklagarmyndighetens riksenhet mot korruption. Efter riksdagsvalet 2018 mer än fördubblades antalet anmälningar – 92 stycken.
En förklaring till ökningen kan vara skärpta rutiner kring polisens inrapportering av den här typen av ärenden till enheten. Men chefsåklagare Alf Johansson ser också en annan möjlig orsak:
– Jag kan tänka mig att de politiska motsättningarna var större 2018 än 2014. Det var ett högre debattläge, säger han.
Ett 30-tal utredningar kunde skrivas av direkt, bland annat då de var ”totalt omöjliga att utreda”, enligt Johansson.
– Anonyma anmälare har gjort vissa observationer och haft egna spekulationer om att det har fuskats. Och en del tillhör kategorin missnöjesanmälningar i största allmänhet, att man tycker att samhället och valsystemet i stort är skräp och fusk, säger han.
I 58 fall inleddes förundersökning, för att närmare kunna utreda vad som hänt. 45 av dessa har lagts ned, exempelvis för att det anmälaren reagerat på har haft naturliga förklaringar, eller för att det helt enkelt inte varit brottsligt.
Återstår gör 13 förundersökningar. Alf Johansson kan inte gå in i detalj på dem, men det handlar bland annat om hantering av valsedlar som inneburit att den röstberättigade ”förhindrats att utöva sin medborgerliga rätt att rösta”.
– Det finns också vissa ageranden rörande informationsspridningen, som vi fortfarande utreder. Vissa åtgärder med röstningsunderlaget, där man kan misstänka att det har manipulerats, har vi också förundersökning i gång på, liksom för vissa ageranden från funktionärer i vallokaler, säger Alf Johansson.
En person är hittills delgiven misstanke om brott. En gemensam nämnare för anmälningarna är att de berör brottsrubriceringen otillbörligt verkande vid röstning. Grovt brott kan ge upp till fyra års fängelse, och Alf Johansson bedömer att det rör sig om just grova brott i flera av fallen.
– De som vi fortfarande utreder är förhållandevis allvarliga, säger han.
Ett annat samband är att tillvägagångssättet är likadant i flera fall.
– Det finns också personsamband beträffande vissa utredningar. Men exakt vad de handlar om kan jag inte gå in på, säger Alf Johansson.
Av de anmälningarna som kom in vid valet 2014 var det inget som ledde till åtal. Nu tror Alf Johansson att utfallet kan bli ett annat. Förhoppningen är att förundersökningarna ska vara färdiga innan juli månad.
– Jag tror att ett och annat, om man kan leda det i bevis, kan handla om att det väcks åtal.
Nu stundar EU-valet, och Alf Johansson förväntar sig färre anmälningar då jämfört med vid riksdagsvalet.
– Jag tror inte det blir lika många. Jag tror att det är så att lokal-, landstings- och riksdagsval är mycket mer politiskt infekterade än EU-valet. Färre kommer rösta där och ganska många, enligt vad som rapporterats i medierna, vet inte ens vad det handlar om.
Fakta
Otillbörligt verkande vid röstning
I brottsbalken framgår att en person gör sig skyldig till otillbörligt verkande vid röstning om den "vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende" försöker hindra omröstningen eller förvanska utgången, eller på annat sätt otillbörligen inverka på omröstningen.
Påföljden vid brott av normalgraden är böter eller fängelse i högst sex månader.
Vid grovt brott är maxstraffet sex års fängelse. Brottet bedöms som grovt om det använts våld eller hot, eller om det innefattat missbruk av tjänsteställning.
Källa: Brottsbalken