Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Sverige måste ta ansvar för svenska jihadister.

Rättegång mot misstänkt IS-terrorist i Qamishli i den kurdiskkontrollerade delen av norra Syrien.Bild: Hussein Malla
Ett skrivbord, tre kontorsstolar för domarna, några fåtöljer och en karmstol för den åtalade. Allt inklämt på knappa tjugo kvadratmeter. Rättssalen i Qamishli i den kurdiskkontrollerade delen av norra Syrien är ett provisorium, ett rum i en vanlig villa.
Det är Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén som besökt det kurdiska självstyrets domstol. Här ställs misstänkta IS-terrorister inför rätta. Men endast syrier och irakier, inte de tusentals IS-fararna från Sverige och andra västländer som togs till fånga när deras så kallade kalifat föll. Vad som ska hända med dem förblir oklart.
Sverige har haft uppenbara problem – för att uttrycka det försiktigt – att ställa sina egna återvändande, misstänkta IS-terrorister inför skranket. Svenska politikers senfärdighet när det gäller att få fram en effektiv lagstiftning parat med bevissvårigheter när de misstänkta brotten inte kan utredas på plats, är viktiga orsaker.
Regeringen och justitieminister Morgan Johansson (S) gör nu ett nytt försök att få igenom ett lagförslag mot samröre med terroristorganisationer. Det förra utkastet stupade på att det sannolikt skulle strida mot den i grundlagen fastslagna föreningsfriheten.
I det nya förslaget tas det generella förbudet mot deltagande i terroristorganisationer bort. Det var denna del de juridiska experterna i lagrådet underkände. Istället ska samröresbrottet utvidgas så att det omfattar fler handlingar, sade Morgan Johansson till Ekot på tisdagen.
"Det innebär att man täcker in ett mycket större område än det vi idag har kunnat lagföra för, exempelvis en stor del av de handlingar som begåtts av de personer som fortfarande befinner sig i Syrien och har jobbat för IS."
Att resa till ett konfliktområde för att understödja en terroristorganisation kommer i och med den nya lagen "att vara kriminaliserat så gott som heltäckande", hävdar justitieministern.
Det återstår att se.
För att lagen ska få avsedd effekt måste den vara formulerad med sådan exakthet att det när lagen ska tillämpas står klart för domstolen vilka specifika handlingar lagstiftaren avser.
Att ständigt nya kryphål upptäckts i terroristlagstiftningen och att den hela tiden omarbetas och utvidgas, tyder på att det är enklare sagt än gjort.
Morgan Johansson framhåller att den nya lagstiftningen träffar "en stor del" av de handlingar de som anslutit sig till IS begått. Fast just dessa personer kommer inte att omfattas av en kommande kriminalisering, eftersom retroaktiv lagstiftning inte är tillåten.
Så frågan kvarstår hur svenskar som anslutit sig till IS i Syrien och Irak och finns kvar i området ska hanteras.
Rättsväsendet i det kurdiska självstyret får klara sig utan kriminaltekniska finesser, utan bevisning i form av dna-tester eller ens fingeravtryck. Men många tilltalade erkänner vad de gjort. För andra finns bevisning i form av filmklipp som återfunnits på mobiltelefoner.
"Vi skulle välkomna hjälp från omvärlden och det vi särskilt begär av omvärlden är att man inrättar en internationell IS-tribunal för utländska medborgare här på plats, eftersom det är här de misstänkta och deras offer finns", säger den kvinnliga domaren till Cecilia Uddén.
Den svenska regeringen har bjudit in andra länder till ett möte i början av juni för att diskutera just en sådan tribunal. Men från diskussion till beslut och förverkligande är vägen sannolikt lång.
En sak borde trots allt stå klar:
De kurdiska milisstyrkorna har dragit det tyngsta, militära lasset i kriget mot IS. Att förvänta sig att det kurdiska självstyret också ska ta på sig uppgiften att ställa svenska och andra utländska IS-jihadister inför rätta är orimligt. Det är att fly sitt ansvar.
Gå till toppen