Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

De är först ut att rösta i EU-valet

På torsdagen drar EU-valet i gång när Nederländerna och Storbritannien blir först med att öppna vallokalerna. Men Europa får vänta till på söndag för ett resultat.

Storbritannien och Nederländerna är först ut bland EU-länderna att hålla val till Europarlamentet i år.Bild: Wiktor Nummelin/TT
Valet till Europaparlamentet äger rum 23–26 maj, och varje medlemsstat väljer fritt under vilken av dessa dagar som valet ska hållas. De flesta länder gör som Sverige och håller valet på söndagen den 26 maj. Undantagen är Nederländerna och Storbritannien som röstar på torsdagen, Irland och Tjeckien som röstar på fredag samt Slovakien, Malta och Lettland som går till val på lördag.
Inga resultat offentliggörs förrän den sista vallokalen i Europa stänger på söndag. Något som är av stor vikt, framför allt principiellt, enligt Linda Berg, statsvetare och föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet.
– Det finns en grundläggande syn om att röstningsbeslut ska fattas med så lite påverkan som möjligt av yttre omständigheter, säger hon.
TT: På vilket sätt skulle resultat från enskilda länder kunna påverka valet i stort?
– Främst om det är resultat som indikerar väldigt drastiska förändringar kan det påverka. Om exempelvis ett tidigare dominerande parti plötsligt får väldigt lite röster, kanske till förmån för ett nytt utmanarparti, skulle det kunna påverka dem som sympatiserar med partier med liknande ideologier i det egna landet, och eventuellt leda till en annorlunda mobilisering av väljare.
Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, framhåller principen om att alla ska gå till röstlokalen med samma förutsättningar som den viktigaste.
– Inget ska få påverka omröstningen. Har man med sig ett partiellt valresultat så har medborgarna gått till val på lite olika premisser.
Runt klockan 23 på söndag kommer de första officiella resultaten att börja rulla in från medlemsstaterna. Men redan på torsdagskvällen väntas de första vallokalsundersökningarna från Nederländerna. Att dra några slutsatser om valet i stort utifrån preliminära resultat från enskilda länder är däremot vanskligt, säger Magnus Blomgren.
Linda Berg instämmer:
– EU:s medlemsländer har stora skillnader i vilka partier som finns, hur många partier som finns och om det finns nya utmanarpartier. Hur partierna sedan samarbetar i Europaparlamentets partigrupper skiljer sig också åt. Det är därför otroligt svårt att dra någon generell slutsats om den totala valutgången utifrån enskilda länders resultat.
Fakta

EU-valet i Sverige

Sverige håller val till Europaparlamentet den 26 maj. I Sverige får du rösta om du har fyllt 18 år, är svensk medborgare, är eller har varit folkbokförd i Sverige. Även medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige får rösta här om de har anmält sig till röstlängden. Den som är svensk medborgare men bor utomlands måste anmäla sig till röstlängden vart tionde år för att få rösta.

För valet till Europaparlamentet i Sverige gäller samma regler som vid riksdagsvalet: ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i landet för att få vara med i fördelningen av mandat.

7577900 personer är röstberättigade till EU-valet i Sverige.

Sverige har under perioden 2014–2019 haft 20 mandat i Europaparlamentet.

Källa: Valmyndigheten

Gå till toppen