Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Hundra år av jämlikhet. Nu även i EU-parlamentsvalet.

Förtidsröstning i EU-valet.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Att det hålls val i helgen känns väldigt passande nu. På fredagen är det hundra år sedan Sveriges demokrati fick sitt formella genombrott. Den 24 maj 1919 fattade riksdagen det första av de två grundlagsändringsbeslut som gjorde svenskarna jämställda och jämlika politiskt. Med allmän och lika rösträtt – för kvinnor som för män och oberoende av klass och förmögenhet.
De avgörande stegen hade visserligen tagits redan under den föregående vintern. Sporrade av oro och revolutioner i Europa hade liberaler och socialdemokrater, som styrde i koalition, drivit på i den känsliga rösträttsfrågan.
Högern såg det alltjämt som farligt för samhället att ge inflytande åt grupper som kvinnor och arbetare. I landstings- och kommunalval var rösträtten graderad efter ekonomi, så att röststyrkan berodde på väljarnas skattekraft. Men demonstrationer för nyordning hölls över hela landet och av rädsla för en omstörtande utveckling ställde sig såväl tunga näringslivsföreträdare som kungen på rösträttskämparnas sida. Mot den bakgrunden sade en extrainkallad, eller urtima, riksdag den 17 december 1918 ja till regeringens rösträttsförslag. Då föddes den svenska demokratin, men födelseattesten fick vänta. Eftersom en extrainkallad församling saknade beslutsrätt i grundlagsfrågor fick ledamöterna nöja sig med att ta ett principbeslut.
Men i maj året efter slogs saken fast även konstitutionellt. Först då vågade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt delge sina medlemmar att reformen var i hamn. Grundlagsbeslutet klubbades och då det följts av ännu ett i januari 1921 kunde svenskarna för första gången gå till val på lika villkor.
Med kvinnornas intåg i vallokalerna blev väljarkåren med ens dubbelt så stor, grovarbetaren och grosshandlaren fick lika mycket att säga till om. En ny politisk era tog vid med grundläggande principer av samma slag som idag. Numera är de så etablerade att främsta hotet mot dem tycks vara att de alltför ofta tas för givna.
Hur mycket är det till exempel värt att rösta i EU-parlamentsvalet på söndag?
Senast, vid EU-valet 2014, röstade bara lite drygt hälften av väljarna och valdeltagandet lär inte bli vidare högt på söndag heller. Beror det bristande intresset på något slags intryck av att röstandet inte spelar någon roll?
I så fall har denna känsla inte fått motsvarande spridning bland väljarna i samband med val till riksdagen. I höstas ökade valdeltagandet för fjärde riksdagsvalet i rad till 87,2 procent. Det var den högsta noteringen sedan 1985.
Gott så, men varför sätts inte tillnärmelsevis lika stort värde på möjligheten att rösta i EU-val?
En delförklaring skulle kunna vara den utbredda bilden av unionssamarbetets demokratiska underskott. Det finns ett sådant – som naturligtvis borde minska – men ryktet om dess omfattning är ofta överdrivet. EU styrs trots allt i samråd mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet.
Kommissionen ska företräda hela EU, men har kommissionärer från samtliga medlemsländer. Rådet består av företrädare från unionsstaternas folkvalda regeringar. Och nu får medborgare runt om i Europa åter möjlighet att välja representanter till Europaparlamentet.
Nog präglas en sådan politisk konstruktion av ett väsentligt mått demokrati.
Det kommer fler bemärkelsedagar för den svenska demokratin. Eftersom den infördes i en utdragen process sker högtidlighållande i riksdagen under åren 2018–2022.
Likväl sätter årsdagen av grundlagsändringsbeslutet Europaparlamentsvalet i särskilt ljus. Hundra år efter klubbslaget i riksdagen är alla medborgares röster fortfarande lika mycket värda. Men nu inte bara i Sverige, utan även i EU.
Gå till toppen