Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nöje

Så uppmärksammas rösträttskämparna

I år är det 100 år sedan riksdagen klubbade beslutet om att kvinnor ska få rösta i Sverige. Både rösträttskämparna och pionjärkvinnorna uppmärksammas nu i kulturen. Här är några av böckerna, pjäserna och utställningarna till deras ära.

Suffragettledaren Sylvia Pankhursts barnbarn, Helen Pankhurst, leder en protest för jämställdhet, 100 år efter sin släkting. I år kommer Helen till bokmässan. Arkivbild.Bild: Lefteris Pitarakis
Författaren och journalisten Elin Wägner samlade in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt. I höst sätter Maria Löfgren upp hennes klassiska och stridbara bok ”Pennskaftet” på Uppsala Stadsteater. Den 24 maj firar teatern också jubileet, med bland annat föreläsningar om Elin Wägner och Ester Blenda Nordström. Då blir det dessutom konsert med Uppsala Feministkör och bokbord med Föreningen för kvinnors historia.
Även Riksteatern berättade tidigare i år om Elin Wägners gärning, i föreställningen ”Väckarklocka – jubileumsversionen”.
Årets bokmässa väljer att ha jämställdhet som ett tema, med avstamp i hundraårsjubileet. Bland annat kommer man att kunna möta Helen Pankhurst, en kvinnorättsaktivist som i rakt nedstigande led är släkt med suffragettledarna Emmeline och Sylvia Pankhurst. Under temat jämställdhet har mässan också bjudit författare som Gemma Hartley, Caitlin Moran och Jamaica Kincaid.
Ebba von Eckermann var en av de kvinnor som engagerade sig i kvinnorättsrörelsen. Utställningen ”En kvinnas röst” på Hallwylska museet i Stockholm berättar hennes historia. Hon var första ordförande och medgrundare i Moderata kvinnoförbundet och även aktiv inom Fredrika Bremer-rörelsen, Röda korset och Scoutrörelsen. Utställningen öppnade på den internationella kvinnodagen och pågår till 18 augusti.
Litteraturprofessorn Lisbeth Larsson ger i höst ut boken ”Märkvärdiga svenska kvinnor”, om de kvinnor som var med och byggde Sverige. Det handlar om politiker, journalister, forskare och konstnärer som slogs för sin egen frihet eller för andras förbättrade levnadsvillkor. Vissa är ikoner, andra mer okända. Boken utgår från Larssons hjärteprojekt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, en forskningsbaserad databas med biografier om tusen kvinnor, som finns tillgänglig på nätet.
Nu skildras för första gången Ester Blenda Nordströms liv i en egen utställning: ”Ester Blenda!” visas på Skarhults slott i Eslöv den 24 maj till 29 september. Författaren, pionjären och rösträttskämpens liv återberättas genom unika och aldrig tidigare visade föremål och bilder. Den är skapad av producenten Alexandra von Schwerin, filmaren Anna Hylander samt författaren Fatima Bremmer som vann Augustpriset i fackboksklassen 2017 för sin bok ”Ett jävla solsken” om just Ester Blenda Nordström.
Även Sveriges riksdag firar 100-årsjubileet, bland annat med en vernissage om historien bakom beslutet, den 24 maj. En viktig anledning till att det kunde fattas var att människor drev frågan utomparlamentariskt under många år. Ett seminarium diskuterar kvinnors strategier för att påverka politiken. Utställningen kan också laddas ned gratis digitalt på riksdagens hemsida.
Fakta

Böcker om rösträttskvinnorna

"Jag vill sätta världen i rörelse" av Anna-Karin Palm.

Selma Lagerlöf var en av dem som kämpade för kvinnlig rösträtt. I sommar kommer en stor biografi om den älskade författaren, skriven av Anna-Karin Palm. Hon berättar om Lagerlöfs skapande, kvinnokamp och vänskaper. Boken skildrar både hennes tvivel och den målmedvetenhet med vilken hon banade ny väg.

"Ett jävla solsken" av Fatima Bremmer. Augustprisbelönad bok som skildrar den normbrytande journalisten Ester Blenda Nordström. Hon förändrade journalistiken med sina banbrytande reportage och bröt mot alla mallar för hur kvinnor får bete sig. Även Nordström var engagerad för kvinnlig rösträtt.

"Kvinnor på gränsen till genombrott" av Ulrika Knutson. Modern klassiker om Elin Wägner, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och många andra kvinnor som ville fortsätta göra kvinnlig erfarenhet till en kraft inom politiken, efter rösträttens införande. Kvinnorna i den så kallade Fogelstadgruppen skapade en kursgård och mötesplats för kvinnor där alla samhällsskikt var välkomna.

Gå till toppen