Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Parlamentsbeslut som påverkar vår vardag

Kandidaterna lovar friskt inför det stundande EU-valet. Men vad har unionens parlament egentligen beslutat om under den senaste mandatperioden? Här är sju exempel med direkt påverkan i Sverige.

Från och med 2021 förbjuds flera produkter av engångsplast såsom sugrör, bestick, och tallrikar i hela EU. Ett beslut som röstades igenom av EU-parlamentet i år. Arkivbild.Bild: Jessica Gow/TT
Förbud för engångsplast
Från och med 2021 förbjuds flera produkter av engångsplast såsom bestick, tallrikar, sugrör och bomullspinnar i hela EU. Syftet är att minska plastavfallet i haven.
Som vid alla lagstiftningsprocesser i EU var det kommissionen som lade fram förslaget. Efter förhandlingar med ministerrådet och parlamentet nådde man sedan en överenskommelse om detaljerna – som röstades igenom i parlamentet i mars i år med överväldigande majoritet.
Dataskydd
Förra våren trädde EU:s nya dataskyddsförordning, på engelska förkortad GDPR, i kraft och ersatte i Sverige personuppgiftslagen (PUL). Beslutet klubbades 2016 av EU-parlamentet efter fyra år av förhandlingar.
GDPR ställer hårda krav på företag och organisationer när det gäller hantering av uppgifter om enskilda personer. Bland annat måste exempelvis besökare på nätsajter uttryckligen ge sitt godkännande till användande av data som samlas in om dem. Företag som bryter mot reglerna riskerar miljonböter.
Nya regler för utsänd arbetskraft
Lika lön för lika arbete. Den principen ska gälla även för EU-medborgare som är tillfälligt utsända på jobb i ett annat EU-land. Detta enligt det nya utstationeringsdirektivet som godkändes av parlamentet i fjol och träder i kraft 2020.
Reglerna sätter även gränsen för hur länge en utstationering kan pågå till maximalt 18 månader. Därefter ska arbetstagaren omfattas fullt ut av värdlandets arbetsmarknadsregler.
– Det här har varit en fråga som Sverige har drivit hårt, konstaterar Göran von Sydow, forskare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier.
Frågan hamnade i fokus i Sverige i samband med Laval-konflikten 2004 då ett lettiskt byggföretag utsattes för en facklig blockad sedan man inte nått en överenskommelse om svenska kollektivavtal. En EU-dom stämplade senare blockaden som otillåten.
Nya regler för åkeritrafiken
Lastbilschaufförer som kör transporter i ett annat EU-land ska lyda under det landets arbetsmarknadsregler. Det är en av regeländringarna i det stora vägpaket som EU-parlamentet sade sitt om i april och som bland annat syftar till att minska lönedumpning i åkerinäringen. Nu återstår slutförhandlingar om detaljerna.
Även i denna fråga har Sverige tillsammans med andra västeuropeiska länder varit pådrivande. Flera länder i öst har motsatt sig ändringarna eftersom de minskar möjligheterna för deras företag att konkurrera i väst med lägre löner.
Slopade roamingavgifter
Sedan sommaren 2017 betalar mobilanvändare samma pris som hemma när de ringer, skickar sms eller surfar under resor i andra EU-länder. Slopandet av roamingavgifterna är något som EU-parlamentet gärna lyfter fram , bland de närmare 1 000 lagförslag man behandlat sedan valet 2014.
– Man pekar nog gärna på sådant som påverkar medborgarna i bred mening och inte bara företag och intressenter, säger Göran von Sydow.
Kontroversiella upphovsrättsregler
EU:s nya regler för upphovsrätt på internet har varit starkt omdebatterade. Förespråkarna glädjer sig åt att skyddet för författares, fotografers och konstnärers rättigheter stärks. Kritikerna anser att lagstiftningen begränsar det fria flödet av information på internet.
Flygsäkerhet
Efter att tidigare ha sagt nej av integritetsskäl röstade EU-parlamentet 2016 ja till ett kompromissförslag om automatisk registrering av flygpassagerares personuppgifter. De så kallade PNR-reglerna innebär att bland annat namn, resväg och betalningssätt direkt hamnar i myndigheternas register när resenären köper en flygbiljett. Syftet är att bekämpa grova brott och terror.
Sverige har tillämpat direktivet i form av lagen om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen som trädde i kraft i fjol.
Fakta

Vad gör EU-parlamentet?

EU styrs av tre institutioner: EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet. Kommissionens uppgift är att företräda EU:s gemensamma intressen och ministerrådets är att företräda medlemsstaternas. Europaparlamentets uppgift är att representera medborgarna.

Det huvudsakliga arbetet i parlamentet består i att besluta om nya lagar, men de folkvalda fattar också beslut om EU:s budget och ska även kontrollera och godkänna EU-kommissionen. Europaparlamentet yttrar sig också i olika frågor genom att skriva resolutioner, eller lobbar för förslag som de tycker att kommissionen ska lägga fram. I den ordinarie beslutsprocessen, som är utgångspunkt för de flesta frågor, måste ministerrådet och EU-parlamentet vara överens för att en ny lag ska bli till.

Parlamentets verksamhet är förlagd både till Strasbourg i Frankrike och till Bryssel i Belgien. I parlamentet arbetar närmare 7 700 anställda, utöver de folkvalda.

Gå till toppen