”Det har inte hållits någon tyst minut för offren. Inte nationellt och inte ens i Malmö. Någon gemensam bearbetning av det kollektiva trauma som följde har inte ägt rum. Det är ett tydligt exempel på hur rasismen får fortsätta verka i det dolda”, skrev initiativtagarna – Manal Masri, Robert Nilsson Mohammadi, Nicolas Lunabba, Showan Shattak och Daniel Diaz.

Ewa Bertz (L), kommunalråd för demokrati och mänskliga rättigheter, höll inte med. I sitt svar tog hon även avstånd från idén om ett monument: ”Malmö är en framåtsträvande stad med höga ambitioner, ett monument passar därmed inte in.”

Protesten väckte förvåning hos Socialdemokraterna i Malmö.

– Vi socialdemokrater har välkomnat initiativet och börjat diskutera hur vi kan bemöta det, sa kulturkommunalrådet Frida Trollmyr (S).

På kultursidorna fördjupades debatten av Sydsvenskans konstkritiker Linda Fagerström, som skrev att minnesmärken ”i pendelrörelsen mellan individuellt trauma och kollektiv tröst hör till konstvärldens mest spännande just nu. Ett sådant borde vara ett självklart val för Malmö, när det gäller att minnas Peter Mangs offer och den kollektiva erfarenheten av hur morden präglade staden.” Och kulturchefen Ida Ölmedal tyckte att Ewa Bertz uttalande var ”så modernt att det doftade 1950-tal”.

Nu utvecklas debatten i ett samtal på stadsbiblioteket.

Den 3 juni möts några av debattörerna tillsammans med nya röster. Deltagarna är Robert Nilsson Mohammadi, som förutom att stå bakom uppropet är historiker, Ewa Bertz (L), Frida Trollmyr (S) konstnären Runo Lagomarsino, projektledaren Rena Baledi från Rörelsernas museum samt Sydsvenskans reporter Joakim Palmkvist, som skrivit en bok om Peter Mangs brott.

Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan, modererar.

Arrangemanget är ett samarbete mellan Sydsvenskan Kultur och Malmö stadsbibliotek. Det är kostnadsfritt och kräver ingen föranmälan, men man kan visa sitt intresse via Facebook.

Artikeln har uppdaterats med informationen att även Frida Trollmyr (S) deltar i samtalet.