Skandalen kring förändringsarbetet på Karolinska sjukhuset – från nybyggnation till ekonomistyrning och omorganisation – saknar motstycke i modern svensk förvaltningshistoria.

Historien i sin helhet rullas ut i den nya boken Konsulterna: Kampen om Karolinska, av Lisa Röstlund och Anna Gustafsson, journalister på Dagens Nyheter. Boken är ett gripande och elegant aktstycke där författarna lägger pusselbit till pusselbit i denna hisnande berättelse.

Röstlund och Gustafsson visar hur ogenomtänkta och illa förankrade idéer kunde bli rumsrena och spridas genom ett intensivt nätverkande. I fallet med Karolinska handlade det särskilt om konceptet värdebaserad vård och den erkänt dyra finansieringsmodellen OPS. Konsultbolaget Boston Consulting Group hade en av nyckelrollerna i detta drama, den amerikanske forskaren Michael Porter en annan.

Beslut togs utan demokratisk insyn, larmen från vårdprofessionerna ignorerades och patienter utsattes för ofattbara risker. När katastrofen nu är ett faktum är det ingen som räcker upp handen i ansvarsfrågan – men få kommer undan i Röstlunds och Gustafssons bok, som är saklig men obarmhärtig.

Problemen bekräftas i ytterligare publikationer, exempelvis i två forskningsrapporter från Stockholms universitet och i boken Sjukt hus av Henrik Ennart och Fredrik Mellgren, vid Svenska Dagbladet.

Flera slutsatser kan dras av skandalen på Karolinska.

För det första visar den på vikten av att lyssna på de yrkesverksamma i kärnverksamheten i offentlig sektor - professionerna. De fyller en viktig funktion för att säkra verksamhetens kvalitet och man bör därför aldrig ge frikort till chefer, tjänstemän eller politiker. En god offentlig sektor bygger på ett samarbete mellan alla dessa grupper, med högt i tak och en psykologisk trygghet som gör att människor vågar protestera.

För det andra visar skandalen på vikten av att stå emot organisationsvärldens tendens att följa flyktiga managementmoden med svagt stöd i forskningen. Prestige, grupptänkande och stress är en giftig mix som kan driva människor att genomföra de mest ogenomtänkta idéer.

För det tredje reser händelserna på Karolinska frågetecken kring kulturen i hälso- och sjukvårdens ledningsskikt. Råder verkligen meritokrati eller hur mycket betyder nätverken? Hur kommer det sig att så många vittnar om en tystnadskultur, där yttrandefriheten är satt på undantag? Hur väl mår egentligen demokratin under den kommunala självstyrelsen?

Utmaningen idag är att använda erfarenheterna från Karolinska för lärande inför framtiden. Det finns redan likheter med sammanslagningen av sjukhusen i Lund och Malmö för tio år sedan, såsom det demokratiska underskottet, konsulternas centrala roll och oviljan att lyssna till medarbetare. Idag genomför flera regioner dyra investeringar i nya fastigheter och nya digitala plattformar, däribland Skåne. Riskerna är betydande om man inte lär av tidigare misstag.