Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Därför provoceras vi av den köttfria trenden

Flera skolor i landet har på senare tid slopat köttet delar av veckan – och reaktionerna har ofta blivit starka. Köttet är symbolladdat, och dess starka ställning har både historisk och kulturell bakgrund.
– Kött har alltid haft hög status, säger måltidsforskaren Richard Tellström.

Vegetarisk mat rör upp känslor på både skolor och arbetsplatser. Arkivbild.Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
När telefoniföretaget Telavox beslöt att slopa köttet på sina evenemang blev reaktionerna häftiga från en del kunder. Företaget anklagades för skuldbeläggning, och några kunder gick så långt att de ville säga upp sin tjänst.
– Det är ett ganska känsligt ämne visade det sig, kanske känsligare än vad jag förutsåg, säger Filip Johansson, HR-chef på Telavox.
Han förklarar att det inte rör sig om något angrepp på köttindustrin, utan ett försök att lyfta frågan om klimat och köttätande.
– Det är en ganska mjuk åtgärd egentligen, men av någon anledning känner sig folk attackerade. Man reagerar på vad man upplever som pekpinnar och påtvingade förändringar. Men vi har också fått positiva reaktioner, så man får väga det lite.
I flera kommuner har det gjorts försök att slopa köttet i skolmatsalen någon gång i veckan. På en skola i Orust protesterade lärarna, som ansåg att vegetariska luncher gjorde att barnen blev slöa och inte orkade med undervisningen, rapporterade GT/Expressen tidigare i år.
I Mörbylånga anmälde en förälder skolans rektor till kommunen för att hennes son inte blev mätt av den mat som serverades under en vegetarisk dag. Mamman efterlyste ”vanlig hederlig husmanskost” i skolan, skrev Barometern i april. I Varberg införde kommunen för ett par år sedan hela två vegetariska dagar i veckan i skolorna, och i Gällivare blev föräldrar upprörda efter att kommunen infört köttfria tisdagar.
– Om jag berövar dig din rätt att utöva din kultur blir du såklart kränkt och förbannad. Och mat är lika kulturellt laddat som kläder, böcker, konst och musik. Det är som att säga till någon: ”Du får inte läsa de här böckerna, eller bära de här kläderna”, säger måltidshistorikern Richard Tellström.
Kött tycks alltså vara en – just det – helig ko. Mat är nämligen mycket mer än bara näringsintag, förklarar Tellström, som forskar vid Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet. Historiskt sett har kött också alltid varit en bristvara, och därmed får det också en speciell status.
– Människan har ätit vegetabilier, plus lite fisk och kött. Det är grundmatkulturen i alla länder världen över genom historien.
Först på 1800-talet började köttätandet att öka, bland annat till följd av att jordbruket lades om. Ökad tillgång till spannmål gjorde att också djuren kunde få mer att äta, vilket ökade köttproduktionen.
Svenskar är så sekulariserade och rationella i sina värderingar att vi lätt glömmer bort att mat är ett uttryck för kultur och värderingar, säger Tellström. Här ligger också en viktig förklaring till varför köttförbud väcker så starka känslor.
Samtidigt finns en tydlig trend att välja bort kött, som märks tydligast i städer och bland yngre personer och kvinnor.
– Detta är ett urbant fenomen, och allt fler bor i städer. Vi ser också en tydlig skillnad mellan yngre och äldres matkultur men även mellan manligt och kvinnligt som vi inte sett tidigare, säger Tellström.
Så vad skulle du tycka om restaurangen på din arbetsplats införde köttförbud?
– Jag tycker man ska vara försiktigt med att begränsa folk kulturella uttryck och tala om för dem vad de ska göra för att skapa en bättre värld.
Fakta

En fjärdedel vill äta mindre kött

Enligt 2018 års vegobarometer, som utförts av Sifo på uppdrag av livsmedelsföretaget Axfood, har andelen svenskar som äter vegetariskt minst två gånger i veckan ökat från 19 procent till 24 procent från 2016 till 2018.

En fjärdedel (24 procent) av männen uppgav att de aldrig äter vegetariskt. Motsvarande siffra för kvinnor var tio procent.

En fjärdedel av svenskarna uppgav att de planerar att äta mindre kött kommande år. Bland kvinnor anger var tredje att de vill det. Det främsta skälet är klimat- och miljöhänsyn.

11346 personer svarade i undersökningen.

Källa: Vegobarometern

Gå till toppen