Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Frontfigur missnöjd med Gula västarna

En av Gula västarnas frontfigurer vill att den franska proteströrelsen ska återgå till sitt ursprung. Under lördagens manifestationer anslöt sig endast 9 500 personer, det lägsta antalet sedan protesterna inleddes.

Éric Drouet, en av den franska proteströrelsen Gula västarnas frontfigurer. Rörelsen har dock inga officiella ledare. Arkivbild.Bild: Francois Mori/AP/TT
Gula västarna har hittills vägrat ge sig i kampen mot president Emmanuel Macron och hans ekonomiska politik. Men frågan är om inte proteströrelsen kommer se sig tvungen att kapitulera i brist på folkligt stöd.
Rörelsens aktivister har envist demonstrerat under 29 lördagar i följd. Som mest har hundratusentals personer deltagit i protesterna.
På senare tid har dock stödet dalat betydligt, från 15 500 demonstranter den 18 maj till 12 500 den 25 maj, och vidare till bottennoteringen på 9 500 personer den 1 juni, enligt siffror från inrikesdepartementet som återges i franska medier.
Gula västarna genomförde sina första manifestationer den 17 november i fjol, i protest mot höjd skatt på bensin och diesel. Protesterna har sedan vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje med president Emmanuel Macron och hans ekonomiska politik.
En av Gula västarnas frontfigurer, lastbilschauffören Éric Drouet som arrangerat flera manifestationer i Paris med hjälp av Facebook, är missnöjd med den riktning som rörelsen tagit på sistone.
I en intervju med franska tv-kanalen BFTMV, som gjordes inför lördagens demonstration i Paris, säger han att de viktigaste kraven har försvunnit på vägen.
– Jag stödjer inte manifestationerna som den här i dag. Jag kommer, men jag deltar inte i marschen, jag följer dem inte, säger Drouet.
Gula västarnas räddning är att återgå till de ursprungliga metoder som rörelsen använde sig av när protesterna inleddes, enligt Drouet. Han ska ägna den kommande veckan åt att försöka utröna vad aktivisterna vill.
– Jag tror att Gula västarna vill gå mer i riktning mot att genomföra vägblockader, snigeloperationer (medvetet orsaka bilköer), aktioner för gratis vägtullar och blockader av oljeraffinaderier. Det är det som kommer att återuppväcka rörelsen, säger Drouet.
Fakta

Bakgrund: Gula västarnas protester

Gula västarna (Gilets jaunes) är en löst sammansatt rörelse som ursprungligen bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel. Protesterna har sedan vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje med president Emmanuel Macron och hans ekonomiska politik.

Sedan november har tiotusentals demonstranter – ibland hundratusentals – på lördagarna intagit gatorna i Paris och andra städer som Lille och Marseille. Stundtals har protesterna gått våldsamt till och lett till vandalisering. Flera personer har dött till följd av våldsamheterna.

Under demonstrationerna i december i fjol blev Triumfbågen nedklottrad och lyxbutiker längs paradgatan Champs-Élysées fick fönsterrutor krossade. Över 260 personer skadades, däribland flera poliser, och över 400 greps. Vid ett tillfälle försökte en grupp demonstranter storma ett departement i Paris.

Gå till toppen