Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Göran Leijonhufvud: Shopping och filmhjältar kväser regimkritiken

Göran Leijonhufvud var på plats i Kina under upprinnelsen till massakern på Himmelska fridens torg 1989. Trettio år senare ser han regimen hitta nya trick för att kväsa sina kritiker.

Kinas president Xi Jinping tar till nya trick.Bild: Mark Schiefelbein
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
På tisdag är det trettio år sedan massakern i Peking den 4 juni 1989. Det är ännu ett känsligt datum i raden av tabubelagda hågkomster i den kinesiska kalendern – dagar som kommunistpartiet ser fram emot med oro.
Just den här ödesdigra dagen vände ”folkets befrielsearmé” vapnen mot fredliga unga studenter som i veckor protesterat mot korruptionen i spåren av ekonomiska reformer. Studenterna talade också trevande om demokrati.
De var bland annat inspirerade av ett patriotiskt uppror sjuttio år tidigare. Den fjärde maj 1919 protesterade studenter och intellektuella mot fredsavtalet efter första världskriget som var förnedrande för Kina. Aktivisternas budskap var också att ”Herr Demokrati” och ”Herr Vetenskap” tillsammans skulle vända på landets efterblivenhet.
Den fjärde maj, med minnen av demokratiska krav, har nu också blivit ett sådant där känsligt datum i kommunistpartiets kalender. I år på hundraårsdagen lyckades ledarna trolla bort firandet. I stället för att hedra dagen fick alla ledigt och uppmanades att gå ut och konsumera för att stötta ekonomin. Och de gjorde sin plikt – åtminstone enligt partipressen som glädjestrålande rapporterade nya köprekord.
Samtidigt skrev samma tidningar upphetsat om förväntat kassarekord för filmen ”Avengers: Endgame”. Det gjorde att miljoner unga – istället för att tänka på 1919 års ideal – helt enkelt gick på bio för att se de amerikanska filmhjältarna.
Partistaten blandar bort korten. Nu gäller det att få de unga att ägna sig åt nästan vad som helst, bara inte en öppen debatt om framtiden. Konsumism och avledande underhållning är opium för folket. Stram censur gör resten. Ytterst få av dagens unga har hört talas om fjärde juni.
Jag var med om upprinnelsen till massakern 1989. På fjärde majrörelsens sjuttioårsdag övergick studenternas framtidsdebatt på väggtidningar i en protestmarsch ända till Himmelska fridens torg
Under 1980-talet hade partiet öppnat upp, lättat på trycket uppifrån. Intellektuella vågade ifrågasätta diktaturen, korruptionen spädde på missnöjet. Demonstranterna den fjärde maj 1989 identifierade sig självklart med föregångarna sjuttio år tidigare.
Studenterna fyllde hela det enorma torget. Talarna avlöste varandra. Efter ett par timmar i hettan steg ett häpet jubel när femtio unga journalister anslöt, några från partiorganet Folkets Dagblad. Deras plakat förkunnade att ”vi får inte skriva våra egna ord”. Många bar munkavle.
När studenterna sedan ockuperade torget och fick stöd av Pekingborna växte paniken hos hökarna i partiledningen som ville statuera exempel. Det ledde till truppernas massaker på fredliga aktivister den fjärde juni. Tusentals uppskattas ha dött.
Trettio år senare har partiet hållit sig kvar vid makten tack vare ekonomiska framsteg. Presidenten på livstid Xi Jinping säger apropå 1919 att den patriotiska uppgiften för dagens unga och dagens medier är att följa partiet – i allt.
Gå till toppen