Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Över 100 uppges dödade i Khartum

Över 100 personer dödades när den sudanesiska militären tog till våld mot demonstranter, enligt nya uppgifter. Militärjuntan säger sig sträcka ut en hand för fortsatta samtal – men varnar för att kaos inte kommer att tillåtas. Oppositionen säger tvärt nej.

Vuxna och barn kryssar mellan barriärer uppsatta av demonstranter för att hindra militären från att ta sig in i på en av Khartums huvudgator.Bild: AP/TT
Ytterligare 40 döda kroppar har hittats i Nilen som flyter genom den sudanesiska huvudstaden Khartum, meddelar läkare som står på oppositionens sida.
Det stod sedan tidigare klart att flera tiotal personer dödades när paramilitära styrkor slog till mot en sittprotest som pågått utanför försvarsdepartementet, militärens högkvarter, i flera månader.
”Så här långt är det totala antalet döda som beräknats av läkare 101”, meddelar en läkargrupp som står demonstranterna nära.
Förra månaden tycktes diskussionerna göra framsteg. Då talade parterna – militärjuntan som nu styr landet och oppositionella grupper – om en första överenskommelse om hur makten skulle fördelas i ett framtida styre av Sudan.
I ett försök till försoning uppmanar militären oppositionen att återvända till förhandlingsbordet.
– Vi i militärrådet sträcker ut en hand för fortsatta förhandlingar utan begränsningar, förutom vårt hemlands intressen, säger Abdel al-Fattah al-Burhan, ledare för militärrådet och i nuläget Sudans de facto statschef, i ett tv-uttalande.
Samma budskap kommer från Saudiarabien, som stödjer det militärråd som styrt Sudan sedan april i år.
Men inbjudan får kalla handen av oppositionen, som kräver rättvisa och att skyldiga ställs till svars efter måndagens våldsamheter.
– Det sudanesiska folket är inte öppet för samtal, det sudanesiska folket är inte öppet för detta militärråd som dödar människor, säger Amjad Farid, talesperson för SPA, en av de ledande organisationerna bakom protesterna.
Han säger att de stora grupperna kommer att fortsätta använda sig av fredliga metoder och civil olydnad för att trotsa militärstyret.
Farid får medhåll från Madani Abbas Madani, ledare för en annan oppositionell grupp:
– Vi accepterar inte militärrådets inbjudan eftersom det inte går att lita på. Militären försöker sätta skräck i folk.
Demonstrationerna i Sudan har pågått sedan april i år och ledde till att landets mångårige diktator Omar al-Bashir tvingades avgå, varpå ett råd som består av enbart militärer tagit över makten. Målet för demonstranterna är civilt styre och i första led en större civil representation i ett möjligt övergångsstyre.
Militärjuntan kommer inte att tillåta kaos i Sudan, meddelar Mohamed Hamdan Dagalo, militärrådets vice ledare tillika befälhavare för de paramilitära styrkor som stod bakom måndagens massdödande.
– Vi måste tillämpa statens auktoritet genom lagen, säger han i ett tv-sänt uttalande.
Militären har förnekat att styrkorna försökte upplösa sittprotesten. I stället hävdar den att man försökte ingripa mot störande grupper i närheten och att våldet sedan spred sig.
Det svenska utrikesdepartementet avråder från resor till Sudan efter den senaste tidens våld.
”Med anledning av det försämrade säkerhetsläget avråder UD från alla resor till Sudan. Avrådan gäller tills vidare”, skriver UD i ett pressmeddelande.
Fakta

Protesterna i Sudan

Omar al-Bashir styrde Sudan med järnhand i 30 år. I april avgick han efter månader av protester. Han ersattes av ett militärråd som tänker sitta kvar under en övergångsperiod.

Protestgrupperna som vill ha ett civilt styre har sittstrejkat utanför arméns högkvarter.

Militärrådet har vid flera tillfällen försökt få demonstranterna att avbryta sin sittstrejk och sluta blockera transportvägarna till Khartum. Under maj dödades fem personer och flera skadades i samband med protesterna.

Den 1 maj gav Afrikanska unionen (AU) militärrådet en tidsfrist på 60 dagar för att lämna över makten till en civil övergångsmyndighet och hotade med uteslutning om fristen inte hålls.

I slutet av maj bröt förhandlingarna mellan militärrådet och demonstranterna samman. Parterna hade kommit överens om att en treårig övergångsregering ska bli nästa steg och att den ska följas av fria demokratiska val. Stötestenen är vem som ska leda den, enligt oppositionen har militärrådet krävt två tredjedelars majoritet.

Efter att förhandlingarna strandat uppmanade proteströrelserna till storstrejk och utökade protester.

Gå till toppen