Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Fotbollsvärlden sörjer en stor man

Lennart Johansson var på alla sätt en stor man. Fotbollsvärlden sörjer människan, ledaren och visionären, den uppriktige svensken som skapade Champions League – och var ett riggat val från att nå positionen som sportens mäktigaste man.

Lennart Johansson var på plats i Kalmar i höstas när hans älskade AIK säkrade SM-guldet. Arkivbild.Bild: Patric Söderström/TT
Lennart Johansson dog i går kväll efter en kort tids sjukdom. Han blev 89 år.
Ingen enskild svensk har gjort ett lika stort avtryck i världsfotbollen. I 17 år ledde han Uefa som dess ordförande – ingen har suttit längre på posten – och under hans tid fick Sverige arrangera EM-slutspelet och Champions League sjösattes. Det senare var en anpassning till den allt mer kommersialiserade fotbollen.
– Champions League är en sammanblandning av finansiella och sportsliga intressen. Det är löjligt att förneka det. Samtidigt måste man förstå att de fem länder (England, Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike) som ger oss 90 procent av intäkterna, vill försäkra sig om att ha något lag med i sammanhanget när det börjar dra ihop sig. Idealet vore att bara sportsliga krav tillfredsställdes, men då är man inte realist, sade han i en intervju.
Champions League blev en stor succé, men ”världens finaste klubblagsturnering” har ofta varit utsatt för hot. Något som Lennart Johansson påpekade i en intervju med DN i november förra året.
– Ja, framför allt inifrån, säger han.
– Mina egna trodde inte på projektet. Men jag hade hjälp under uppbyggnaden av ett marknadsföringsföretag så att vi hade bra med publik. Det har runnit in pengar hela tiden. Till Uefa och till klubbarna.
På kuppen blev Uefa stormrikt. För demokraten Johansson var det självklart att en rejäl pott av inkomsterna även spreds till de mindre bemedlade när den europeiska fotbollsfamiljen, efter murens fall och Jugoslaviens upplösning, fick åtskilliga nya medlemmar i början av 1990-talet.
– Det jag är mest stolt över är väl att jag lyckades införa den svenska synen på demokrati och välfärd i Uefa. Att vi från alla dessa länders åsikter kunde enas.
Stärkt av en ökad popularitet omvaldes Johansson gång på gång, men när han tog sats mot att byta Uefa mot världsorganet Fifa mötte han sin största motgång – och sin nemesis.
– Om 90 procent av de som lovat att de ska rösta på mig gör det så vinner jag redan i första omgången, sade Johansson till TT inför valet.
Men folk sade en sak och gjorde en annan.
Sepp Blatter valdes till Fifa-bas i Paris 1998 med rösterna 111 mot 80. Berättelser om hur tjocka sedelbuntar bytte ägare i hotellkorridorer mitt i natten kom snabbt i svang men Johansson höll god min och uppträdde som en god förlorare.
Inombords var han bestört.
– Vi hade ett möte på morgonen och då fick jag höra det där första gången. Är det möjligt? Kan det vara sant? Så tänkte jag.
Blatters korrupta välde föll till slut, 2015 meddelade han att han skulle avgå. Johansson levde länge nog för att få uppleva det.
– Jag slogs mot honom i 20 år och kallade honom för knähund och hade en del uttalanden för mig som kanske inte var så väl överlagda, men de tog för det visade sig att jag hade rätt, sade han i en intervju i samband med att Fifa-skandalen rullades upp.
Inför ordförandevalet 2002 hade Johansson tänkt sluta, men han övertalades att sitta en mandatperiod till. Fem år senare kandiderade han på nytt, men då blåste andra vindar. Michel Platini valdes och Johansson, då 77 år, drog sig tillbaka.
– Nu kan jag åka ut på Vätö och fiska, ta en kopp kaffe i solen och nöja mig med den tillvaro jag har, sade han.
Lennart Johansson var ett av fem barn som växte upp i ett enkelt arbetarhem i stadsdelen Åkeshov i västra Stockholm. Han började redan som 15-åring jobba som springsjas på en golvfirma, stannade på samma företag i 50 år och slutade som vd och styrelseordförande.
Han nöjde sig med realexamen i skolan. Det gick ju bra ändå för Johansson, som tidigt började spela boll med kompisarna i Bromma och redan som grabb tog AIK till sitt hjärta.
– Det var det lag som låg i allsvenskan på den tiden. Jag gick på varje match. Jag bad om att få följa med en farbror in. Vakter släppte in små pojkar på den tiden.
Så sent som i november i fjol var Johansson med på läktaren när hans älskade AIK spelade hem det allsvenska guldet med en 1–0-seger över Kalmar FF på bortaplan.
Ända fram till sina sista dagar i livet bodde han kvar i sitt hem på Stora Essingen i Stockholm. I fredags föll han ihop innan han fördes till sjukhus där han avled på tisdagskvällen.
Pigg i sinnet var han in det sista.
– Jo, det har funkat hittills, lyckligtvis, sade han till DN i höstas.
– Det är andra delar som lidit av hjärnproblemen (stroke) jag haft. Balansen är dålig och minnet störs. Jag kan AIK:s lag från 40-talet om du frågar mig vem Stickan Östberg var till exempel. Jag har svårare med närminnet.
Fakta

Lennart Johansson

Född: 5 november 1929 i Bromma.

Död: 4 juni 2019.

Poster som idrottsledare:

Ordförande i AIK 1967–1980.

Ordförande i Föreningen svensk elitfotboll 1978–1984.

Ordförande i Svenska Fotbollförbundet 1985–1990.

Ordförande i Europeiska fotbollsförbundet, Uefa 1990–2007.

Övrigt: En av svensk fotbolls främsta företrädare på den internationella scenen. Kandiderade till posten som ordförande i det Internationella fotbollsförbundet, Fifa, 1998 men förlorade omröstningen mot Sepp Blatter. Omgående framkom uppgifter om den avgående ordförande João Havelange låg bakom röstköp för att Blatter skulle bli vald. Sedan 2001 bär den allsvenska mästarpokalen hans namn.

Källor: TT, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Föreningen svensk elitfotboll.

Gå till toppen