Karin Jönsson och Jan Nilsson, lektorer i svenska med didaktisk inriktning, menar i en debattartikel på Aktuella frågor den 3/6 att kartläggningen Hitta språket inte kommer att mäta resultat av undervisning, men det är inte heller syftet.

Kartläggningen ska ge en grund för undervisning och det är just därför som den genomförs tidigt i förskoleklass. Tanken är att en tidig kartläggning ska möjliggöra för läraren att därefter planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Kartläggningsmaterialet är en del av ”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser” som en majoritet av riksdagen beslutade om förra året. Från och med den 1 juli 2019 blir det obligatoriskt för alla att använda sig av kartläggningsmaterialet.

Syftet med garantin är att elever i behov av stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet ska utformas efter varje elevs behov. Detta eftersom statistiken visar att alldeles för många elever får stöd sent i grundskolan. Störst andel elever med åtgärdsprogram återfinns i årskurs 9, då det kanske redan är för sent. Det vill vi ändra på.

De aktiviteter som ingår i Hitta språket genomförs i grupp där varje elev får tillfälle att tänka efter, uttrycka sig och kommunicera med lärare och andra elever. Genomförandet bygger alltså tvärtemot vad Karin Jönsson och Jan Nilsson påstår visst på en helhetssyn där språket utvecklas i sociala och kulturella sammanhang.

Artikelförfattarna påstår också felaktigt att Hitta språket "påverkar undervisningen i sin helhet mot isolerade färdigheter som att stava rätt, veta när man sätter punkt eller när man ska ha stor bokstav" trots att dessa saker inte mäts i kartläggningen.

Materialet i Hitta språket är noga utprövat och utifrån enkäter vet vi att det uppskattas av lärare. Det håller just nu dessutom på att förbättras ytterligare. En reviderad version av kartläggningsverktyget kommer att publiceras på Skolverkets webbplats senast den 1 juli 2019 då materialet blir obligatoriskt att använda.

Vår förhoppning är då att fler elever får det stöd de faktiskt har rätt till. Och att det blir rätt stöd i rätt tid.

Anders Boman är enhetschef för nationella prov på Skolverket