Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Vellinge

Ny skyddsplan ska rädda Vellinges stränder

Långa sandstränder och blommande strandreservat är en viktig del av Vellinges varumärke. Med en ny skyddsplan vill kommunen sätta fokus på hur de utsatta naturmiljöerna ska skyddas för framtiden.
– Det behövs ett mer långsiktigt tänk, säger Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande.

Ny växtlighet som binder sanden, eller avspärrningar som skyddar känsliga miljöer? Frågan om hur sandklitterna på Kämpingestranden bäst ska bevaras får fokus i det nya projektet.Bild: Lars Brundin
Efter nyår svepte stormen Alfrida in över den skånska kusten och den 2 januari steg vattenståndet i Skanör med dryga metern. Trädgårdar översvämmades och invånare kämpade med kättingar och hjullastare för att badhytter inte skulle flyta ut till havs. Det är den senaste i raden av händelser som under senare år visat hur utsatta Vellinges kuster är för klimatförändringarna.
När kommunen lämnade in ansökan för landets största skyddsvallsprojekt till Mark- och miljödomstolen förra sommaren var det en milstolpe i ett mångårigt arbete. 2030 ska stora delar av den 21 kilometer långa skyddsvallen runt Näset vara på plats.
Badhytter flöt till havs och Näsets populäraste badplats Stens brygga spolades sönder. Nyårsstormen Alfrida visade med all tydlighet hur utsatta Vellinges kuster är för väder och vind.Bild: Hussein El-alawi
Men Vellinges havsnära läge gör också att kommunen står inför andra utmaningar. Därför sjösätter man nu ett projekt för att stärka kustskyddet på en rad områden.
Målsättningen är att arbetet ska utmynna i ett styrdokument över skötsel och utveckling av Vellinges stränder, med förslag på prioriterade åtgärder på kort och lång sikt.
Programmet fokuserar på olika frågeställningar. Bland annat:
• Förändringen av strandlinjen samt risker med och hantering av erosion.
• Sandklitterna och strandängarnas funktioner.
• Tånghanteringen.
I nuläget har kommunen tillstånd att använda sand som rensas från Slusan och inseglingsrännan för att fylla på vid norra reveln och i Kämpinge. Nyårsstormen visade dock att de åtgärderna inte är tillräckliga.
– Vi vet att pirarmarna vid Skanörs hamn bidrar till större förflyttning vid norra reveln. Och att sanden som vi lägger ut i nuläget inte räcker till, säger Carina Wutzler.
Hon menar att det också behövs en mer långsiktig strategi för tångrensningen.
– I nuläget tar vi upp tången på våren, och lägger tillbaka den efter sommaren. Det kan finnas andra användningsområden, som gödsel eller energikälla. Det blir en diskussion framåt.
En annan viktig fråga är hur de karakteristiska sandklitterna längs Vellingekusten bäst ska bevaras. Förra året gjorde länsstyrelsen en rensning av vresrosor, som tidigare bidragit till att binda sanden. Därmed har de blivit ännu känsligare för vindar och vågor.
– Vi måste värna klitterna. Det kan vara genom att plantera annan växtlighet, eller att skydda dem genom att spärra av vissa områden, säger Carina Wutzler.
Gå till toppen