Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Sänkt elnätspris hotas av EU

Elnätsavgifterna ska ned. Inom kort tar Energimarknadsinspektionen beslut som kommer att pressa priserna för landets elkonsumenter. Men EU kan sätta käppar i hjulet för regeringens planer.

Myndigheten väntas strama åt elnätsbolagens vinstutrymme. Arkivbild.Bild: Fredrik Sandberg / TT
– Vi förväntar oss en rejäl åtstramning, säger David Bjurhall, chef för regulatoriska frågor på elnätsjätten Ellevio.
Efter återkommande kritik om de rejält stigande elnätsavgifterna från de stora eldrakarna, uppemot 50 procent de senaste fem åren, så beslöt regeringen i fjol att ge den prisreglerande myndigheten Energimarknadsinspektionen (EI) starkare muskler. Löftet från dåvarande energiminister Ibrahim Baylan var sänkta elnätsavgifter med som mest 20 procent för dem som fått de största höjningarna de gångna åren.
Men möjligtvis räddas elbolagen av EU-kommissionen som härom veckan skickat ett brev till energiminister Anders Ygeman (S). Ansvarige kommissionären Miguel Arias Cañete anser att den svenska regeringen detaljstyr Energimarknadsinspektionen i sin prisreglering på ett otillåtet sätt, samtidigt som bolagen hindras från att överklaga myndighetens beslut.
Ett svar från regeringen till EU väntas de närmaste veckorna, hälsar departementet.
Men oavsett, till veckan, eller möjligen nästa, så ska myndigheten leverera på regeringens order. Då kommer beskeden om vilka avgifter elnätsföretagen kommer att få ta ut den kommande fyraårsperioden, 2020–2023, baserat på vilken avkastning bolagen ska tillåtas ha på sina investeringar.
Men beskedet från EI kommer olägligt, enligt elnätsjättarna som den senaste tiden propagerat extra hårt för en hotande kapacitetsbrist.
Med de förmodat lägre vinsterna från framtida investeringar saknas riskvilligt kapital, hävdar de. Och då blir det lägre investeringar.
– Då kommer vi att tvingas prioritera hårt, säger David Bjurhall och pekar på att det bland annat kan bli svårare att släppa på nya större kunder samtidigt som utbyggnaden av infrastrukturen för laddbilar kan bli lidande.
Men det där köper inte intresseföreningen Villaägarna.
– Det där är bara retorik, och vi går inte på den, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarna.
Hon håller dock med om att det blir trängre i elnäten.
– Kapacitetsbristen är ett reellt problem. Men att koppla ihop prisreglering med kapacitetsbrist, det håller inte. Det här är ingen vanlig marknad, det är ett naturligt monopol som måste prisregleras, säger Anna Werner.
Både hon och EI har dessutom vid ett flertal tillfällen pekat på att elnätsbolagen tidigare inte investerat så mycket som de har sagt. Och de rejäla prishöjningarna har inte alls motsvarat investeringarna. TT har i en tidigare analys av Vattenfalls, Eons och Ellevios räkenskaper visat på att kassorna räcker både till stora investeringar och att skicka de stigande miljardvinsterna till ägarna.
EI har under våren inför kommande besked om tillåten avkastning sammanställt samtliga elnätsbolags totala investeringsplaner för perioden 2020–2023. Den visar på en ökning med tre procent, men där Elllevio och Vattenfall sticker ut med planerade minskningar med 30 respektive elva procent.
Fakta

Regleringen

Elnäten i Sverige är ett reglerat monopol. Det innebär att det bara finns ett elnätsbolag inom ett visst område.

Någon konkurrens finns alltså inte. I stället finns en modell som i korthet går ut på att företagen får ta ut elnätsavgifter som täcker deras kostnader, investeringar och ger en rimlig vinst.

Källa: Energimarknadsinspektionen

Gå till toppen