Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Brist på kontroll styr flyktingopinion

Människors känsla av om politikerna har kontroll över invandringen eller inte kan avgöra val och attityder till migration i Sverige och västvärlden. Det spelar större roll än storlek och effekt av invandring, enligt nationalekonomen Joakim Ruist.

Nationalekonomen Joakim Ruist är aktuell med boken "Global migration – orsaker och konsekvenser" om varför människor migrerar och vilka konsekvenser det får i mottagarländerna.Bild: Jessica Gow/TT
– Det är min tolkning av vad jag ser, säger Ruist en intervju med TT.
Han forskar om migration vid Göteborgs universitet och har ägnat det senaste året åt att sammanfatta studier om migrationens effekter i olika delar av västvärlden. Resultatet är boken ”Global migration – orsaker och konsekvenser”.
En övergripande slutsats är att migrationen inte är särskilt omfattande och att effekterna av invandring är relativt små. De kan vara positiva och negativa, som för ekonomi, offentliga finanser eller brottslighet. Men oftast är de hanterbara, sett i det stora perspektivet. Flera länder som haft en hög invandring i Europa eller den övriga västvärlden har ändå kunnat bevara sammanhållning och klarat ekonomin med överskott.
På SNS-seminariet där boken presenterades fick författaren kritik för att generalisera lite väl mycket och inte se att effekter av stor invandring skiljer sig åt mycket inom länder, ja till och med inom städer.
Men tre händelser visar tydligt på hur attityder snabbt kan påverkas eller svänga, om väljare och medborgare upplever det som att politikerna tappat kontrollen över invandringen. Ruist pekar på flyktingkrisen i Europa 2015, Storbritanniens röst för att lämna EU och Donald Trumps framgång i presidentvalet i USA samma år. I de två senare fallen användes migrationsfrågan som kampanjbränsle, vilket enligt Ruist visar på hur stor kraft invandring har för att mobilisera väljare.
– Det är tre exempel som skiljer sig mycket åt, men den gemensamma nämnaren är inte att det skulle ha handlat om ovanligt hög invandring – det går att visa på exempel på mycket större invandring för länder vid andra tillfällen. Men det människor reagerade på var att de upplevde en brist på kontroll, säger Ruist.
Det tydligaste exemplet, som också gör att känslan av brist på kontroll hänger kvar och gynnar invandringskritiska krafter, är flyktingkrisen i Europa. Ruist framhåller att alla länder kan befara att det nästa gång kan bli de som får ta emot en miljon asylsökande, som Sverige och Tyskland, eftersom asylsystemet inom EU inte fungerar.
Han driver sedan flera år att asylrätten, grundad på en konvention från 50-talet, borde avskaffas eftersom den är roten till problemen med bristande kontroll och bara ger de som kan ta sig in i EU rätt att söka asyl. EU-länderna borde frånträda konventionen, anser Ruist.
– Sverige kunde gå före, föreslår han.
Det skulle kunna ske med trovärdighet om Sverige föreslår en annan ordning som ger mer kontroll, baserad på vidarebosättning från läger länder som Libanon och Turkiet. Det skulle ge större tilltro bland medborgarna.
På seminariet fick han mothugg av EU-kommissionens representant i Sverige, Katarina Areskoug. Hon invände att EU redan försöker styra mot mer av vidarebosättning och kontroll över arbetskraftsinvandring. Och asylrätten kan inte avskaffas.
– Det är politiskt omöjligt att förhandla bort den, sade hon.
Moderatledaren Ulf Kristersson, som kommenterade Ruists bok, tror inte heller på det.
– Men som vi har det i dag kan vi inte ha det. Vi måste se till att de yttre gränserna försvaras och bevakas och att de som söker asyl gör det vid den yttre gränsen. Det finns ju ingen allmän rätt att söka asyl i det land man vill, säger Kristersson och tror att det går att få asylrätten att fungera bättre, utan att slopa den.
Gå till toppen