Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Moa Berglöf: De vill bevara Sverige svenskt.

Fikarast fortfarande tillåtet.Bild: Henrik Montgomery/TT
Redan några meningar in i texten sätter Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi ned foten (10/6). Stadsbilden på den lilla ort han brukar besöka domineras numera av invandrare, skriver Arpi, och gissar att det "antagligen" ser ut så "för att många saknar sysselsättning och därför slår dank utomhus".
I spåren av flyktingströmmen från framför allt Syrien, som nådde sin kulmen för snart fyra år sedan, var den förestående samhällskollapsen ett populärt grepp att ta till för den som ville stoppa invandringen till Sverige. Landets ekonomi skulle raseras, samhällsinstitutioner krascha, kommunerna gå under.
Idag går det att konstatera att Sverige klarade också den utmaningen. Ingen säger att det inte var svårt, det är det till viss del fortfarande, men det gick.
Vad återstår då för argument för invandringsmotståndarna? I takt med att flyktingkrisen har avtagit blir det allt mer tydligt vad den förmenta omsorgen egentligen handlade om. Det var inte att invandrarna kostade för mycket pengar. Problemet är att de alls kom hit.
Det är också här nyckeln finns till den förbudsiver som nu sveper över skånska kommuner. De nya skånska SD-styrena, och de kommunala allianserna mellan Sverigedemokrater och Moderater, har nämligen kommit fram till samma svar som Ivar Arpi i den invandrartäta småstaden:
"Det är demografin, inte ekonomin, som är huvudförklaringen till att allt fler väljare i Sverige och västvärlden röstar på partier som vill minska invandringen radikalt."
När skånska politiker föreslår halalförbud, slöjförbud, tiggeriförbud, böneförbud (och kanske ett förbud mot regnbågsflaggan, som den nya kommunstyrelseordföranden i Svalöv har grunnat på), har många ställt sig frågan –  bland dem jag själv: Hur stort är det här problemet? Finns det inte viktigare satsningar för integration?
Förbuden syftar inte till att lösa något integrationsproblem. Syftet är att blåsa upp en känsla av hot. Att kommunerna – snart hela Sverige – är på väg att tas över av invandrare; arbetslösa, slöjbärande, tiggande på Coop-parkeringar.
När Sverigedemokraterna tog över makten i Bromölla kommun bestämde sig det nya styret för att göra ett, som de kallar det, mångkulturbokslut. "Vi vill ju se vad invandringens kostnad och konsekvenser är för Bromölla kommun", sade kommunstyrelsens nya ordförande Eric Berntsson (SD). Men något bokslut har inte blivit av. "Vi trodde att det skulle vara lättare och det är mer att gå igenom än jag först tänkte", förklarade Berntsson efter några månaders funderande.
Eller så är det bara enklare att förbjuda muslimer att be på arbetstid – för jag gissar att de verksamma vid Bromöllas pastorat inte kommer att omfattas av förbudet.
"När svenska städer förändras drastiskt på några få år, är det information nog för dem som bor där", skriver Ivar Arpi, och i ryggen har han de invandringsmotståndare som äntligen får säga vad de alltid har tyckt.
Gå till toppen