Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Lokal debatt: Vallöften om skolorna på avvägar

För inte länge sedan var det tätt mellan politikernas löften. Nu är det besparingar som gäller i Lunds skolor, konstaterar fyra fackliga företrädare i skolan.Bild: JESSICA GOW / TT
Våren 2018 fanns det i Hallå Lund! en sida om vad partierna i Lund vill utföra för skolorna i kommunen. Partierna försökte övertrumfa varandra i satsningar på skolan. Ett axplock av utfästelserna var att L ville ha lärarassistenter som kunde avlasta lärarna, M ville stärkta stödfunktioner kring lärarna, KD ville att skolan skulle vara en attraktiv arbetsplats och minska lärarnas administrativa börda, MP ville se en ökad lärartäthet och förstärkt elevhälsa, FNL ville satsa på lärarassistenter, C ville anställa fler specialpedagoger, och S ville förbättra arbetsmiljön och minska den administrativa bördan för lärarna. Retoriken är lite olika, men samtliga tycks vilja satsa på arbetsmiljön.
Valet ägde rum bara för lite mer än ett halvår sedan och nu är tongångarna annorlunda. Hårda besparingar väntar om kvintetten får igenom sin budget.
Hur ser situationen ut för skolorna i Lund? När vi granskar statistik från Skolverket från 2007-2017 ser vi tyvärr hur Lunds skolor har halkat efter. Vad gäller grundskolan: år 2007 satsade Lund 10 procent mer på undervisning per elev än snittet för samtliga kommuner i Sverige . Motsvarande siffra för 2017 är 1 procent mer. Andra kostnader har tvärtemot ökat dramatiskt - lokalkostnaden per elev på grundskolan har stigit med hela 50 procent på dessa år, betydligt mer än kostnaden för undervisning.
Gymnasieskolorna i Lund har länge varit kostnadseffektiva. 2007 var kostnaden per elev för undervisning 89 procent av snittet för samtliga kommuner. Detta brukar förklaras med att en större andel läser studieförberedande program istället för yrkesförberedande, där lokaler och utrustning är kostsamma. Men år 2017 är kostnaden per elev för undervisning endast 84 % av rikssnittet, alltså även här en minskning.
Enligt Skolverket har lärartätheten minskat mellan 2007 och 2017. Resultatet är mindre tid per elev. Vi vet att arbetsbelastningen på all personal i skolan är förfärande hög redan nu! Skolorna levererar mycket goda resultat, men resurserna har minskat snabbt och når nu en smärtgräns.
I september 2018 tecknades ett nytt avtal för lärarna med SKL. Nu är det upp till bevis för SKL och kommunerna att uppfylla intentionerna med avtalet, med bland annat att erbjuda en god arbetsmiljö och en god löneutveckling för erfarna lärare. Detta behövs för att kunna attrahera och behålla lärare i yrket. Det är inte rätt att utfärda vallöften och teckna avtal med en viljeinriktning och sedan arbeta åt andra hållet i praktiken efter valet.
Kvintetten tycks vilja spara pengar för att kunna sänka skatten inför nästa val och S vill bland annat satsa på en ishall och badhus. Konsekvenserna kommer att bli fler elever per klass, färre valmöjligheter för eleverna och lärare som får mindre tid för att kunna vara förberedda inför undervisningen. De elever som behöver ytterligare stimulans kommer inte att kunna sporras och de elever som är i extra behov av anpassningar och stöd kommer inte få den stöttning de behöver. För skolledarna kommer det att bli svårare att behålla samt rekrytera legitimerade lärare.
Är det detta invånarna i kunskapsstaden Lund vill?
Hur roligt är det med en simhall om ungdomarna inte ens kan stava till ordet?

Robert Jivegård

Kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Lund

Charlotte Malmgren och Rickard Severin

Ordförande för Lärarförbundet i Lund

Håkan Bengtsson Diurlin

Ordförande för Sveriges skolledarförbund i Lund
Gå till toppen