Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Högklassig ordkonst och innerlig sång

Alexander Agrell hör Christina Kjellssons nya album.

Bra låtar, skarp blick och sång som griper tag är Christina Kjellssons styrkor.Bild: SARA LINDQUIST

Christina Kjellsson

POPVISA. Blå moped.

”Fånga dagen”, säger dom. ”Fånga ögonblicket”.
Få gör det bättre, i musik och text, än Christina Kjellsson. Hon kan beskriva vardagshändelser, möten och tillstånd så att de lyfter från ljudspåren och blir till ett kalejdoskop av färgstarka målningar i ens huvud.
Dessutom är ”Blå moped” en pralin för den som gillar listiga formuleringar. Om modern teknologi: ”Visst, det är lättare att ringa till sin mamma/Men mycket svårare att bara låta bli”. Observation från en spårvagn: ”En tax i parken vill få plats i den här sången/Så jag noterar den precis när vagnen går.”
Kvaliteter, alltså, men de vore verkningslösa utan resten av den här artistens paket: hörvärda låtar och en röst som inte är stor, men klar, tydlig och med en särskild innerlighet. Christina Kjellsson ser på sina medmänniskor med humor och medkänsla, samtidigt som hon gisslar girighet, storhetsvansinne och förändringar som river ned i samhället.
Kjellssons älskade Göteborg blir belyst från alla håll. Den som inte är lika tänd på stan får trösta sig med att vi alla har ungefär samma slags bilder av våra hemstäder och låtsas att hon sjunger om den egna hemmaplanen i stället.
De starkaste sångerna är ändå de mest personliga och nära; ”Gå med sin bror” sjungen av en stolt lillasyster och ”På väg till dig”, en kärlekssång till den döende modern och hennes sätt att ta sig genom ett slitsamt liv.
Gå till toppen