Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Springsteen släpper in frisk luft

Håkan Engström återupptäcker Springsteen och övertygas av hans berättelser.

Bruce Springsteen, många mil från E Street.Bild: Danny Clinch

Bruce Springsteen

POP. Western stars.

... och det hände sig vid den tiden då The Boss skulle spela in sitt umpftehundrade studioalbum (egentligen bara det nittonde, visar det sig vid en kontrollräkning) att någon helt oväntat öppnade fönstret och släppte in frisk luft.
Borta är det muskulöst hårdjobbande och med tiden ansträngt euforiska E Street Band, men lika fjärran är den sepiadämpade klangfärg och den slokörade uppsyn som fram till nu präglat alla hans soloalbum. ”Western stars” skiljer sig från allt den 69-årige Springsteen gett ut tidigare, men man behöver ändå inte höra mer än ett par sångfraser för att förstå vem det är.
Musikaliskt tar han fasta på den sofistikerade mainstreampop som under rockens vitala storhetstid var det ohippa alternativet: orkestrerad, filmiskt orienterad balladpop som hade sin hemvist på dubbla adresser, i Nashville och Hollywood, och som lät som de öppna vidderna däremellan. Det viktigaste namnet var Jimmy Webb, som med start i slutet av 60-talet nådde stora framgångar när countrypolitan-artisten Glen Campbell sjöng hans sånger; andra namn var The Association och Fred Neil, vars ”Everybody's talking” 1969 ingick John Schesingers ”Midnight cowboy” och nu tar en ny spatsertur in i Springsteens ”Hello sunshine”.
Springsteen har främst samarbetat med producenten Ron Aniello, men tongivande är också ljudarkitekten Jon Brion och violinisten Soozie Tyrell. Arrangemangen är fyllda av musikaliska delikatesser, men detta är ändå de stora svepande dragens musik där orkesterklangen – episka stråkar, gott om valthorn, dramatiska orkesterpukor, en återkommande pedal steel – är huvudsaken och det som resten av ensemblen, ibland också sångaren själv, har att förhålla sig till.
Att Bruce Springsteen skulle utsätta sina låtar för den här behandlingen är otippat, det är en utmaning som jag förr trott att Nick Cave eller Tindersticks skulle ta sig an, men i dessa sånger finns en melankoli som nästan matchar Jimmy Webb-klassikerna ”Wichita lineman” och ”By the time I get to Phoenix”. I fina ”Tuscon train”, en sång om en ung pillerknaprande krigsveteran som tagit sin tillflykt till San Francisco, looking for a new life, citerar han ”San Francisco is a lonely town” som bland andra Glen Campbell spelat in.
Bild: Danny Clinch
Närmaste förlagan är kanske ändå Sturgill Simpson, en modern countryartist som för tre år sedan gav ut det mycket filmiska och starkt orkestrerade albumet ”A sailor's guide to earth”; det skulle förklara varför Bruce inleder albumet med en melodi som påminner om Nirvanas ”In bloom” (Simpson gjorde en sofistikerad och mycket egen cover av just den).
Men Springsteen är mindre country och mindre soul, desto mer Springsteen. Däri ligger mycket av styrkan. Arrangemangen får sångerna att lyfta, men i botten finns ett knippe sorgkantade berättelser som gör dem besläktade med de sångnoveller som utgjorde soloalbumet ”Nebraska”, ett av hans bästa. Nya titelspåret handlar om en avdankad skådis som säljer anekdoter från Hollywood för ett glas på puben; ”Drive fast” berättar om en stuntman som efter en olyckshändelse sökte kickarna i droger, men nu hoppas på en nystart med en dambekant; ”Somewhere north of Nashville” handlar om en låtskrivare som offrade sin relation för en karriär i Nashville som aldrig fick fart.
I låtarna ryms livserfarenhet och leda, men ingen misärromantik eller socialpornografi och framför allt inga fördömanden. Springsteen sympatiserar otvivelaktigt med sina figurer, och han ingjuter mer hopp i dem än han brukat. Detta dussinet sånger bär inte på några stora drömmar om hjältedåd, berömmelse eller revolution – figurerna är bortom bästföredatumet för sådant – men varje sång skvallrar om en dörr som öppnats på glänt för en lycklig om än inte spektakulär utgång.
Livet, ni vet.
Gå till toppen