Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Max Wiman: MFF-våren: Allsvenska insatsen – Rösler navigerade rätt

Det började med en bred trupp där oron var att alla inte skulle få speltid. Det slutade med att tränaren Uwe Rösler fick fixa och trixa i en hel del matcher – som bekant framför allt i backlinjen. Till slut fick han ihop laguttagningarna ändå på ett smart sätt – låt vara att själva spelet haltade lika mycket som de skadade spelarna i några av matcherna.
Så hur har då Uwe Rösler och hans ledarstab skött sig? Ja, här blir det ju ändå så att det är chefen som får ta ansvaret. Det får bli honom jag betygsätter. Och Uwe Rösler navigerade rätt mest hela tiden.
Uwe Rösler har gjort en väldigt bra allsvensk vår med MFF.Bild: CARL SANDIN
Förutsättningarna en sista gång: Har försökt titta brett, det vill säga på prestation, betydelse, tillgänglighet och så vidare. Se det inte alltför pretentiöst, det finns alltid tusen detaljer att diskutera.
Betygen är alltså i en tiogradig skala för att få större spridning och lättare jämförelser. Se det som ett sätt att ge tendenser under våren, betyg är det svåraste som finns.
MFF började rätt illa. Jag har väldigt svårt få fram det som en bra prestation hur MFF än spelade när laget föll med 1–3 i Sundsvall. Det som kändes lite rörigt i början var också bytena i forwardspositionerna. Redan i Sundsvall bänkades Marcus Antonsson till förmån för Guillermo Molins som brände en straff. Samma lite märkliga skeende i Norrköping där plötsligt båda "Mackorna" hamnade på bänken och Jo Inge Berget och Guillermo Molins startade (liksom i Sundsvall, då Rosenberg var skadad). Den gången gjorde Molins mål.
Men det är i backlinjen och på mittfältet som Uwe Rösler fått vara kreativ med hjälp av sin stab. Draget att flytta ner Oscar Lewicki var inte revolutionerande, men klokt lik förbaskat. En del positionsbyten har också varit smarta i backlinjen. När Fouad Bachirou dessutom skadade sig i Falkenberg och Rösler hämtade upp Bonke Innocent längst ner i frysboxen, tinade honom och värmde honom med peppande snack på träningarna, så var det ju ett lika oväntat som smart drag.
I slutändan fick Rösler möjlighet att matcha in flera spelare som kunde gå med gott humör in i uppehållet. Var lite signifikativt när till och med Anel Ahmedhodzic gavs möjligheten. De enda som säkert är fundersamma lär vara Romain Gall och Erdal Rakip. Ungtupparna Samuel Adrian och Felix Konstandeliaz tror jag har gett upp och insett att de står på tillväxt.
Spelmässigt då? Ja, det har ju svängt. Det har varit ett par djupa dalar och några hyfsade toppar. Tycker att Rösler ett tag var statisk i sitt taktiska upplägg, men att variationen blev betydligt större mot slutet av våren. Mer djupledsspel, fler tidiga bollar upp mot anfallare, i stället för det eviga bolltrillandet runt mittlinjen.
Misstagen har blivit långt färre i backlinjen och rollerna på mittfältet känns tydligare. Att sätta ihop Arnor Traustason och Sören Rieks som ett litet vänsterteam har visat sig genialt.
Tycker också Rösler hittat en skaplig rotation på anfallssidan, även om han gjort något misstag och som sagt vilat Rosenberg i fel läge.
I gengäld har han varit lyhörd för de ledare som varit i MFF ett tag – inte minst när han valde att spela Jo Inge Berget som vingback, trots att även Rösler själv betonade att han såg Berget som anfallare.
Med serieledning – om än med lite för lite matcher mot de bästa lagen – kan betyget förstås inte vara annat än långt mer än godkänt.
Men hur ser framtiden ut? Det är något vi ofta pratar om vid staketet. Uwe Rösler är en tuff tysk med stora influenser från England. Det osar ganska hett förmodligen inne i omklädningsrummet då och då. Ibland ute på planen också. Det är en långt tuffare miljö än under Magnus Pehrsson och Allan Kuhn.
Rösler ställer höga krav åt alla håll och det blir säkert ibland tuffa utmaningar, samtidigt som han med de resultat han haft under det första året har en god position att ställa krav.
Han är väldigt närvarande här och nu, men vi - vid staketet alltså - är nog rätt överens om att det finns drömmål borta i England eller möjligen hemma i Tyskland för honom så småningom. Frågan är vad som händer om en Championship-klubb i England kommer med ett lukrativt bud? Eller är det möjligen lugnt i sommar, sitter organisationerna redan?
Runt laget tycker jag mig kunna notera att Rob Kelly tagit/fått mer plats sedan han kom och Andreas Georgson är inte lika "dominerande" på träningarna som han var ett tag i höstas, även om han är mycket aktiv.

Betyg Uwe Rösler: 8.

#Med detta inlägg får min genomgång av våren vara avslutad, påpassligt nog när MFF börjar träna inför "höstsäsongen", nåja sommaren då.
Från den 30 juni till den 1 september, alltså under precis två månader, kommer Malmö FF att spela 18 (!) tävlingsmatcher om man går hela vägen i Europa League-kvalet.
Inte minst av det skälet tar jag nu semester till den 27 juni och bloggen håller ett oåterkalleligt uppehåll.
Jag kommer dock att jobba med lottningen av Europa League den 19 juni, vi ses i en liverapportering och i en kommentar till lottningen både här på sydsvenskan.se och i papperstidningen.
Gå till toppen