Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Känsligt läge i Spanien efter spänd rättegång

Ett våldsamt kuppförsök! Nej, en uppvisning i demokrati! Fyra månaders rättegång mot de som ledde försöket att bryta loss Katalonien från Spanien har förstärkt motsättningarna mellan parterna. Domen kan bli avgörande för möjligheterna till en politisk lösning.

Kataloniens tidigare vicepresident Oriol Junqueras, den av de tolv åtalade som riskerar längst fängelsestraff, under en intervju i slutet av maj via videolänk från fängelset i Madrid.Bild: Emilio Morenatti/AP/TT
Efter 52 domstolssammanträden, 422 vittnesmål och timtals av uppspelat videomaterial är rättegången i Spaniens högsta domstol över.
Trots att man under månader vridit och vänt på händelserna under den katalanska självständighetshösten 2017 har ingen samsyn uppstått. De tolv åtalade – däribland Kataloniens tidigare vicepresident Oriol Junqueras och flera ex-regionministrar – håller fast vid att de bara försökt använda sina demokratiska rättigheter och att de är utsatta för justitiemord.
Åklagarna, å sin sida, pekar ut dem som upprorsstiftare.
– Det är en rättegång som har varit minst sagt obekväm. Den har placerat hela den katalanska frågan, som i grunden är en politisk konflikt, i händerna på en domstol, säger Fernando Vallespín, statsvetarprofessor vid Universidad Autónoma i Madrid, till TT.
Frågan om våld har stått i centrum för rättegången.
För att bevisa att de åtalade gjort sig skyldiga till uppror (rebelión) – ett brott som i Junqueras fall kan ge 25 års fängelse – har åklagarna behövt koppla dem till en våldsam och offentlig resning, som det heter i brottsbalken. Denna måste även ha syftat till att nå tydliga mål såsom att upphäva konstitutionen eller utropa självständighet.
Just detta hände, hävdar åklagarna, då regionstyret i Katalonien drev igenom den olagligförklarade folkomröstningen om självständighet den 1 oktober 2017, och när regionparlamentet senare förklarade Katalonien självständigt. För att inskärpa att det skett med våldsamma medel har man bland annat som vittnen kallat poliser som skadades när skickades ut för att stoppa omröstningen.
Åklagarna lyfter även fram händelser den 20 september samma år, då tusentals personer protesterade mot en polisinsats mot förberedelserna av folkomröstningen.
De katalanska ledarna bär direkt ansvar för tumultet eftersom de eldade på massorna, menar man.
– Det som ägde rum var en statskupp, sade åklagaren Javier Zaragoza i sitt slutanförande nyligen.
Absurt, kontrar försvaret.
– Spottloskor, ett kastat staket, några sparkar. Är det våldet som krävs för att få staten på knä? frågade advokaten Jordi Pina sarkastiskt under sin slutplädering i tisdags.
De åtalade har hela tiden uppmanat till pacifism, betonar försvaret. Om någon sida utövade våld var det den nationella polisen, anser de, och pekar på att runt 1 000 katalaner, enligt regionala myndigheters siffror, skadades i samband med ordningsmaktens ingripanden under folkomröstningen.
Såväl Fernando Vallespín i Madrid som Joan Botella, statsvetarprofessor vid Universitat Autònoma i Barcelona, anser att brottsrubriceringen uppror är överdriven.
”Det står ganska klart att de nödvändiga förutsättningarna för uppror inte finns där”, skriver Botella i en mejlintervju med TT.
Både Botella och Vallespín avfärdar dock separatisternas påståenden om att rättegången i sig varit politiserad.
”Domstolen har agerat mycket professionellt”, skriver Botella.
Statsadvokaterna, som representerar regeringen och som också deltagit i rättsprocessen, har i stället för uppror använt sig av rubriceringen uppvigling (sedición), som inte förutsätter våld. Åtalen innehåller även de betydligt mildare anklagelserna misshushållning med allmänna medel och ohörsamhet – varav det senare brottet inte ger fängelse.
Domen, som väntas i höst, kommer att få politiska konsekvenser.
Långa fängelsestraff lär radikalisera självständighetsrörelsen i Katalonien och försvåra en förhandlingslösning på den långa konflikten med centralmakten.
Det har spekulerats i att den tillträdande socialdemokratiska regeringen, som bland annat väntas bli beroende av parlamentariskt stöd från små katalanska självständighetsivrande partier, kan vara beredd att benåda de åtalade som eventuellt döms till fängelse.
Men det skulle i sin tur skapa en häftig konflikt med Spaniens högerpartier.
– Det bästa scenariot, om man vill se en lösning på Katalonienkrisen, är mildare domar som innebär att de åtalade slipper fängelse, säger Fernando Vallespín.
Fakta

Rättegången

Rättegången mot de tolv åtalade katalanerna i Spaniens högsta domstol avslutades i onsdags.

Tre parter med olika juridiska roller har drivit processen: riksåklagaren, statsadvokaten samt jurister som arbetar för det högerextrema partiet Vox, som har använt sin rätt att väcka enskilt åtal. De yrkar på olika rubriceringar och olika straff.

Åklagarens och statsadvokatens rubriceringar är uppror, uppvigling, misshushållning med allmänna medel och ohörsamhet. De yrkar på olika långa straff för de åtalade.

Längst straff, upp till 25 års fängelse, riskerar Oriol Junqueras, före detta vice regionpresident i Katalonien.

De övriga åtalade är:

Carme Forcadell, före detta talman i Kataloniens regionparlament.

Jordi Sànchez, ordförande för självständighetsrörelsen ANC.

Jordi Cuixart, ordförande för självständighetsrörelsen Òmnium Cultural.

Joaquim Forn, Jordi Turull, Raül Romeva, Dolors Bassa, Josep Rull, Carles Mundó, Meritxell Borràs och Santi Vila som alla är före detta ministrar i den katalanska regionregeringen.

Källa: El País, Ara

Fakta

Bakgrund: Katalonienkrisen

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständig. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen präglades delvis av våld när polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155. Nyval utlystes till den 21 december.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gått i exil.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

Gå till toppen