Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Regeringen vill sätta fotboja på IS-jihadister som inte kan utvisas

Regeringen vill sätta elektronisk fotboja på IS-jihadister som enligt Säpo är potentiella terrorister – men inte kan hållas inlåsta.
Sex radikala salafister sitter nu i förvar för att utvisas – men om de riskerar dödsstraff kan besluten inte verkställas.
– Fotboja kan göra Säpos arbete mer effektivt, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Från vänster: Inrikesminister Mikael Damberg, Fekri Hamad, imam från Landskrona och Gävleimamen Abu Raad.Bild: Lars Brundin, Stefan Ed och skärmavbild
Säpo och regeringen har inlett en offensiv mot jihadismens rötter.
Sex män som anses utgöra hot mot rikets säkerhet har tagits i förvar enligt lagen om särskild utlänningskontroll.
En av dem är Gävleimamen Abu Raad, som enligt Säpo i åratal varit en spindel i nätet i den våldsbejakande islamismen i Sverige och inspirerat unga människor att ansluta sig till IS-kalifatet.
En annan är imamen Fekri Hamad, som länge var verksam i en moské i Landskrona – och som i sin tur har kopplingar till Arlövsbon Ahmed Qadan – som dömts för att via Facebook ha uppmanat folk att skänka pengar till Islamiska staten.
Båda hålls isolerade för att inte kunna påverka och radikalisera andra fångar.
Lagen om särskild utlänningskontroll används mot utländska medborgare som inte kan dömas för brott – men som ändå anses farliga.
På Säpos begäran har Migrationsverket beslutat utvisa fem av männen, däribland Abu Raad och Fekri Hamad. Besluten kan överklagas till regeringen.
Men även om en utvisning fastställs är det inte säkert att den kan verkställas. Sverige får nämligen aldrig utvisa någon till ett land där personen riskerar tortyr eller dödsstraff.
Abu Raad är medborgare i Irak, där domstolarna nu dömer IS-jihadister till döden på löpande band. Fekri Hamad har palestinsk bakgrund.
När en utvisning inte kan verkställas får en säkerhetsrisk hållas kvar i förvar i högst tre månader. Sen måste han släppas.
Och det är här som Säpo och regeringen vill skärpa lagen så att samhället får bättre kontroll på potentiella terrorister eller rekryterare.
– Lagstiftningen behöver en modernisering. Vissa verktyg behöver skruvas på, säger inrikesminister Mikael Damberg.
Det finns i dag vissa möjligheter att göra livet besvärligt för en person vars utvisning inte gått att genomföra. Anmälningsplikt hos polisen flera gånger i veckan. Säpo kan få tillstånd att avlyssna telefoner.
– Nu tittar vi på om det också ska finnas möjlighet att sätta fotboja på en sådan individ så att man verkligen vet var personen befinner sig, säger Damberg.
Regeringens utredare ska ta fram förslag både om att förlänga den tid som en säkerhetsrisk kan hållas i förvar – och om elektroniska fotboja efter att personen släppts på fri fot.
Lagskärpningen kommer inte att träda i kraft förrän om något år. Men den siktar inte bara på de sex radikala salafister som just nu sitter i förvar.
Skälet till att Säpo och regeringen gått till samlad offensiv mot jihadismens rötter är att antalet våldsbejakande extremister ökat i landet.
Trehundra svenskar anslöt sig Islamiska statens kalifat – som nu kollapsat i Syrien och Irak. Hälften har återvänt hem. Minst ett femtiotal har dödats.
I Sverige har bara ett fåtal IS-jihadister kunnat dömas för terrorbrott. Allvarligast två män från Göteborg som fick livstid för att ha medverkat till att skära halsen av fångar i Aleppo.
Samtidigt har de våldsbejakande salafisternas nätverk vuxit snabbt och omfattar nu tvåtusen personer, spridda över hela landet.
– Att minska tillväxten i extremistmiljöerna är avgörande för att på sikt minska terrorhotet och bidra till ett säkert Sverige, sa Säpochefen Klas Friberg i ett pressmeddelande tidigare i veckan.
Enligt lagen om särskild utlänningskontroll behöver Säpo inte bevisa att en utlänning begått något brott. Det räcker att det är "särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet" för att personen ska kunna utvisas.
Hela processen omges med stort hemlighetsmakeri.
Lagen har ofta kritiserats för att inte vara rättssäker. Efter Säpos tillslag mot de sex salafisterna pekade advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg på att bristen på insyn och offentlig rättegång kan skada tilltron till rättvisan.
Mikael Damberg – som alltså vill skärpa lagen ytterligare – står helhjärtat bakom Säpos offensiv mot extremismens rötter.
– Säkerhetspolisen har i uppdrag att skydda Sverige mot terrorism och annat som kan hota den nationella säkerheten. Jag förväntar mig att Säpo gör det som krävs och använder lagens utrymme, säger Damberg.
Gå till toppen