Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Hårdare tag är inte nog. Tänk på rättssäkerheten.

Rikspolischefen Anders Thornberg med besök från regeringen.Bild: Claudio Bresciani/TT
Justitieminister Morgan Johansson (S) var både bekymrad och nöjd när han i förra veckan kommenterade de senaste sprängningarna på Rosengård och i centrala Malmö. Regeringen har tagit det här på mycket stort allvar de senaste åren, sade Johansson i P1-morgon (12/6) och fortsatte: "Det är också bland annat därför vi har förstärkt poliskåren och också skärpt straffen, och utökat polisens möjligheter att komma åt de här individerna som det handlar om."
Samma tongångar hördes när inrikesminister Mikael Damberg (S) i fredags besökte Malmöpolisen: Regeringen har gjort mycket, och ännu mer väntar.
Vilket förstås stämmer.
De skärpta straffen har lett till fler frihetsberövningar. Ungefär 80 av Malmös grovt kriminella sitter idag häktade, enligt polisen. Många av dem tongivande gestalter i den brottsliga miljön. Att grovt vapenbrott numera leder till automatisk häktning är ett tungt vägande skäl till att allt fler lyfts bort från gatan.
Men vad händer sedan?
På tisdagens DN Debatt (18/6) skrev fyra domstolschefer, bland dem Malmö tingsrätts Eva Wendel Rosberg, att "domstolarnas resursbrist kan sänka polissatsningen”. Medan den politiska inriktningen att utöka det kriminaliserade området, införa strängare straff och kräva snabbare och effektivare lagföring har följts av mer pengar till polis och åklagare, så har anslagsökningarna för domstolarna varit begränsade, menar domstolscheferna.
Den resursbristen går igen i flera delar av rättskedjan, och framför allt i processen mellan häktning och dom.
När justitieministern intervjuades i P1-morgon var han särskilt nöjd med det ökade antalet häktningar. "Vi fyller upp häktena. Vi har 100 procents beläggning på häktena", sade Johansson.
Som om fulla häkten vore ett självändamål.
Faktum är att just beläggningen på landets häkten, eller snarare platsbristen, har varit föremål för en särskild granskning från Justitieombudsmannen, JO, under den gångna våren. I rapporten som kom i juni beskrivs bland annat ett besök på häktet i Malmö, som i februari i år var så fullt att man under ett dygn tvingades stänga intaget.
JO skriver: "När platserna på häktets ungdomsavdelning inte räcker till placeras intagna under 21 år på normalavdelning. Vidare förekommer det att intagna som borde vara placerade på häktets säkerhetsavdelning, till följd av platsbrist där i stället placeras på tillsynsavdelningen. Överbeläggningen har medfört svårigheter att undvika olämpliga klientkonstellationer."
"Vid ett tillfälle", konstaterar JO, "hamnade tre målskamrater med restriktioner i rastgårdarna samtidigt och kunde kommunicera med varandra."
Bristen på budgetmässig balans mellan domstolar, åklagare, polis och kriminalvård kommer att leda till olyckliga konsekvenser inom rättsväsendet, skriver domstolscheferna i DN.
De konsekvenserna syns redan. På landets överfulla häkten, i väntetiderna hos polisens kriminaltekniska enhet Nationellt forensiskt centrum, i utdragna rättsprocesser och i bortprioriteringen av till synes mindre brådskande mål.
Morgan Johansson kan – och ska – berätta om årskullar med nya poliser, fler häktade misstänkta och nya kriminalpolitiska lagstiftningar. Men han måste också svara på den oro för resursmässig obalans och bristande rättssäkerhet som allt fler i rättskedjan vittnar om. Det må se snyggt ut att, som Johansson säger, bura in en efter en. Men en justitieminister kan inte nöja sig med att fler människor sätts i häkte.
Från januari nästa år ska polisen få möjlighet att sätta upp kameror utan att behöva söka tillstånd. På tisdagen debatterade riksdagen ytterligare skärpningar i vapenlagstiftningen samt det datalagringsförslag som ska syfta till att underlätta polisens arbete med att kartlägga kriminella.
Hur vore det att också ta tag i rättssäkerheten?
Gå till toppen