Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ingrid Runsten: ”Vackert tal om skolan räcker inte alls.”

Erik UllenhagBild: Henrik Montgomery/TT
De första veckorna av sommarlovet är oftast de bästa, för eleverna. För rektorer återstår en tid av planering och oro över hur minskande ekonomiska resurser ska räcka till fler elever nästa läsår. De måste få ekvationen att gå ihop.
Snart är det sommaruppehåll även för kommunpolitiker. Men först ska det beslutas om nästa års budget. För skolans del betyder det i de flesta svenska kommuner besparingar.
Så blir det i Lund sedan de styrande partierna förra veckan fick igenom sin budget. Och så lär det bli i Helsingborg där nästa års budget behandlas av kommunfullmäktige de här dagarna. Den borgerliga alliansen räknar upp skolans kostnader med en procent, vilket i praktiken betyder just besparingar. Kommunalrådet Maria Winberg Nordström (L) sade när budgetförslaget presenterades:
”Vi i Liberalerna ville mer.”
Liberalerna vill gärna vara ett skolparti. I en debattartikel nyligen i HD och Sydsvenskan skriver en av kandidaterna till att bli ny partiledare, Erik Ullenhag:
”Det största misstaget Liberalerna nu skulle kunna göra vore att släppa skolfrågan. Skolan är nämligen det viktigaste verktyget för att skapa jämlika livschanser och långsiktigt välstånd.”
Och så är det naturligtvis. Men skillnaden mellan Ullenhags (och andras) ord om hur skolan bör fungera och hur den fungerar i 290 olika kommuner är stor.
Samtidigt som kommunpolitiker försöker få pengarna att räcka till och är mer eller mindre intresserade av att prioritera skolan, talar rikspolitiker visionärt om skolans avgörande betydelse. De är långt från den kommunala verkligheten.
I samband med Järvaveckan presenterades en rapport som organisationen The Global Village låtit SCB ta fram. Den visar att var tredje pojke i de 61 stadsdelar som polisen klassar som utsatta eller särskilt utsatta, lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiets yrkesprogram.
Utan gymnasieexamen är det mycket svårt att få ett jobb. Alla dessa skolmisslyckanden gör det lättare för kriminella gäng att rekrytera tonåringar. Det är en slutsats man borde kunna dra utan att anklagas för att förespråka flummigt dalt. Det är en slutsats också polisen drar.
OECD har vid flera tillfällen kritiserat segregationen i svensk skola och rekommenderat ökad statlig styrning. Det är ett skäl till att det nu finns riktade statsbidrag för en mer likvärdig skola. Statsbidrag som kommuner som samtidigt sparar på skolan, som Helsingborg, riskerar att gå miste om. Det som görs räcker uppenbarligen inte. En början är att förstatliga skolan och, inte avskaffa, men strama åt det fria skolvalet.
Annars fortsätter cirkeln där lärare lämnar problemskolor och segregationen ökar. Och vackert sommartal om skolans avgörande betydelse räcker inte alls, oavsett om det sägs på Järvafältet eller i Almedalen. Skolekvationen går faktiskt inte ihop.
Gå till toppen