I Sverige samlas många nu för att fira midsommar och ta sommarledigt. Vana vid en mångfald av blommor och växtlighet i denna midsommartid, plockar vi buketter och binder blomsterkransar som många tidigare somrar. Men allt är inte som förr.

Kanske borde vi vara glada så länge vi kan få ihop sju olika sorters blommor att stoppa under kudden på midsommarnatten. Eller så länge det fortfarande existerar små grodor som är lustiga att se.

För även om många i Sverige har en stor kärlek till naturen, är det få som är medvetna om att vi befinner oss mitt i det sjätte massutdöendet av liv på jorden. Under de senaste 540 miljoner åren har vår planet drabbats av fem stora massutdöenden - det vill säga då mer än 75 procent av alla existerande arter har slagits ut. Senast drabbade det bland andra dinosaurierna.

Liksom vid flera tidigare massutdöenden sammanfaller det pågående sjätte massutdöendet med global uppvärmning och en ökad mängd växthusgaser i atmosfären. Växter och djur försvinner med en förfärande hastighet. WWF beräknar att två tredjedelar av världens ryggradsdjur kommer att ha försvunnit redan vid 2020. Och i Europa har 80 procent av insekterna dött ut på trettio år.

Denna gång vet vi att det är vi människor som står bakom. Det förändrade klimatet är ett resultat av människans exploatering av naturen. Vi bidrar även på andra sätt till utrotning av andra arter genom att systematiskt skövla skog, fiska ur haven, förgifta miljön och skapa monokulturer, där inget annat tillåts eller kan leva förutom de växter och djur som vi konsumerar.

Längst med sommarvägarna har ni kanske sett att det aldrig förr har vuxit så få olika blommor i vägrenen. Ni som kör bil har kanske också noterat frånvaro av krossade insekter på bilens vindruta. Det är en sorglig brist på biologisk mångfald i jordbrukets monokulturer och lantbrukets effektiva insektsbekämpning som drastiskt har minskat sexbeningarnas antal och artrikedom.

Att den biologiska mångfalden är satt under oerhörd press måste vi ta på djupaste allvar, eftersom allt mänskligt liv är beroende av existerande ekosystem. Mångfalden behövs för ren luft och friska skogar och hav. Ungefär en tredjedel av den mat vi äter kommer från växter som bin och humlor pollinerar. Bin ger alltså inte bara honung utan gör livsviktiga insatser för vår överlevnad.

Men det finns fortfarande en kort tid kvar att agera. Mänskliga insatser för att bromsa och vända utvecklingen kan fungera. Där det finns politisk handlingskraft, tillgängliga resurser och en god naturvård, kommer också resultaten. Minskningen av djur och växter bromsas och de kan återvända till platser som de tidigare har försvunnit ifrån.

Engagemanget i klimatrörelsen är också stort och har starkt stöd bland allmänheten. Samtidigt som världens regeringar gör för lite för långsamt, tror vi på att människor kan komma samman och agera lokalt för att i nästa led påverka den nationella nivån.

Skånes kommuner kan påverka andra att erkänna krisen genom att själva utlysa klimatnödläge. 627 kommuner i 14 länder har redan utlyst klimatnödläge, bland dem stora städer som London, Milano, Geneve och Lübeck. Tack vare att flera städer i Storbritannien och Irland utlyst klimatnödläge har regeringarna där sedan gått samma väg. Denna midsommarvecka anslöt sig också Kanada.

Gemensamt driver vi ett initiativ om att Malmö stad ska utlysa klimatnödläge. Förslaget har fått över 800 underskrifter men fem av sju partier i kommunfullmäktige har nu uttalat sig om att det inte är nödvändigt att utlysa ett klimatnödläge.

De menar i sina uttalanden att Malmös aktuella miljömål och handlingsplaner är tillräckligt ambitiösa. Men denna argumentation haltar. Stadens egen miljöredovisning från 2018 visar tvärtom att endast två av 19 miljömål (2009-2020) kommer att uppnås inom utsatt tid. Det är en alarmerande låg siffra.

Handlingsplanen (2019-2020) är heller inte tvingande utan en alltför passiv hållning, som vi ser det. Det finns ännu inte heller några fastställda miljömål för Malmö efter 2020. Eftersom kommunen har misslyckats med att följa de mål som finns behövs ett starkare riktat fokus på klimatet.

Genom att hantera klimatkrisen som ett nödläge förflyttas samhället från ett normalläge, business as usual, till ett tillstånd där vi kan uppnå extraordinära resultat - vilket är helt nödvändigt för att hantera vår tids ödesfråga.

Vi uppmanar därför såväl allmänheten som våra lokalpolitiker att gå ut i naturen och se sig omkring i denna vackra midsommartid. Ta sedan in tanken att tre fjärdedelar av allt liv ni ser faktiskt skulle kunna försvinna för alltid. När om inte nu är det dags att utlysa nödläge för klimatet och livet på planeten?

Skånes kommuner har möjlighet att bli de första i Sverige med att utlysa klimatnödläge och ta sitt fulla ansvar. Men då är det dags att sluta drömma. Våra sju sorters blommor under kudden på midsommarnatten kan bli ett minne blott och i framtiden kan vi behöva googla för att få se hur de små grodorna en gång såg ut.

Johanna Hjelm, Eva Antesdotter, Henrik Sundström och David Wilds är alla aktiva i klimatupproret Extinction Rebellion.