Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Klimatkompensation: Frälsning eller flopp?

Företag gör det, flygresenärer gör det – ja, även festivaler gör det. Klimatkompenserar. Men vad är det egentligen? Och fungerar det?

När man klimatkompenserar skänker man pengar till projekt som ska minska koldioxidutsläppen, det kan till exempel vara investeringar i förnybar energi – oftast i mindre utvecklade länder.Bild: Ivan Lieman / AFP / TT

Vad är klimatkompensation?

När man klimatkompenserar skänker man pengar till projekt som ska minska koldioxidutsläppen, det kan till exempel vara investeringar i förnybar energi – oftast i mindre utvecklade länder.
– Man genererar utsläpp genom att flyga, men köper då en utsläppsminskning någon annanstans som motsvarar det flygresan genererar, säger Eva Lövbrand, lektor vid Linköpings universitet.
– Det handlar alltså inte om en aktiv minskning av utsläppen, det är plus minus noll.

Hur fungerar det?

I början på 2000-talet växte det fram en marknad där både företag och industrialiserade stater investerade i till exempel vindkraftverk eller skogsplantager i fattiga länder. De klimatvinster som projekten gav omvandlades till kolkrediter som kunde handlas på en marknad. Det är också den typen av krediter man köper när man klimatkompenserar som enskild individ, förklarar Lövbrand.
– Många projekt är organiserade av FN och följer standardiserade mät- och verifieringsmetoder och de registreras och rapporteras genom FN, säger Lövbrand.
Parallellt med FN-marknaden har det också växt fram en frivillig marknad för klimatkompensation som bygger på samma logik men som inte är reglerad av FN.

Vad är positivt med klimatkompensation?

– Det finns positiva effekter med klimatkompensation om det leder till en överföring av förnyelsebar energiteknik och hållbara investeringar i utvecklingsvärlden. Det kan ju vara så att en del av de här minskningarna inte hade skett utan de här projekten, säger Lövbrand.

Vad är riskerna med klimatkompensation?

– Det största problemet med klimatkompensation är att det ger en bild av att det här är en lösning på klimatproblemet, säger Lövbrand.
– Den utsläppsnivån vi har nu är för hög. Vi måste radikalt minska koldioxiden i atmosfären och då finns det inga enkla genvägar som klimatkompensation.
En annan risk är, enligt Lövbrand, att projekten inte alltid håller vad de lovar. De är inte nödvändigtvis långsiktiga och utsläppen minskar inte alltid tillräckligt. Det är ett komplicerat system och svårt för den enskilda konsumenten att veta vad pengarna går till. Flera studier har också pekat på att vissa projekt har haft negativa effekter för lokalbefolkningen och strider mot mänskliga rättigheter.

Ska jag välja att klimatkompensera?

– Jag önskar jag kunde ge ett enkelt svar på den frågan. Gör man det ska man ta reda på vad det betyder. Och man ska veta att det inte är lösningen på klimatproblemet, men det kan möjligen vara ett bidrag om det är ett bra projekt, säger Lövbrand.
– Vi måste dock minska utsläppen både i utvecklingsvärlden och i i-länderna så den här klimatkompensationslogiken har tappat sin funktion i det mycket allvarliga läget vi befinner oss i.
Gå till toppen