Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Odlad sjögurka – inget för våra matbord?

Havets läckerheter hör sommaren till. Sill, lax, havskräftor och musslor. Nu görs även ett försök att odla sjögurkor på Västkusten. Men de är inte på väg till svenska matbord. – Den är ganska långt ifrån smaker vi är vana vid, säger marinbiologen Ellen Schagerström.

Två sjögurkor träffas på kanten till sin bassäng i Göteborgs universitets forskningsstation vid Lysekil. Där har sjögurkor nu förökat sig i fångenskap, så vitt man vet för första gången i Sverige.Bild: Ellen Schagerström, Göteborgs universitet/TT
Den svenska odlingen av sjögurka är, bokstavligt talat, på larvstadiet. De tröga havsdjuren har nu förökat sig i fångenskap, för första gången i vårt land.
I Kina, Japan och Korea anses sjögurka traditionellt sett ha positiva effekter på människans hälsa.
– På restauranger där är sjögurka ofta bland det dyraste som finns på menyn. Om man som gäst blir bjuden, så äter man, säger Ellen Schagerström, postdoktor vid Göteborgs universitet.
Schagerström har inte själv fått en sådan möjlighet. Och vill inte ha den, heller. Hon forskade om sjögurkor första gången för mer än 15 år sedan, och har liksom blivit förälskad i dem.
Sjögurkor är larvliknande varelser som lever på botten i salta hav. De är släkt med sjöborrar och sjöstjärnor. Det finns mer än 1 100 arter med olika längd och färg, anpassade till olika vattentemperaturer. Ett tiotal arter anses vanliga på Västkusten – på cirka 20 meters djup och neråt, där vattnet är kallt och salthalten jämn.
Arten som nu kunnat föröka sig i laboratorium är röd signalgurka, som normalt finns i den djupa Gullmarsfjorden i Bohuslän.
Djuren förökar sig genom att honor och hanar släpper ut sina ägg respektive spermier i vattnet. Sedan flyter de små könscellerna ett par decimeter över botten, varpå några träffar på varandra och blir larver. Där är Ellen Schagerströms första ”bebisgrupp” nu.
Så småningom sjunker larverna till botten och sätter fast sig med en sorts sugkopp. Bara några få procent av äggen blir vuxna sjögurkor.
Det svenska forskarintresset handlar i första hand om att kunna ha sjögurkor vid odlingar av andra arter, exempelvis musslor. Sjögurkorna är en sorts renhållare i havet, och äter bland annat små partiklar som andra arter gjort sig av med.
– Vi vill efterlikna naturen genom att skapa en balans med flera arter, säger Ellen Schagerström.
Om det visar sig att sjögurkor går att odla vid Västkusten, kan de på lång sikt kanske exporteras till Östasien.
– Man får ett bättre pris där än i Sverige, förutspår Schagerström.
Smaken sägs vara salt och smaka ”mycket hav”.
I Kina har sjögurkor odlats tillsammans med andra arter i många årtionden. Samtidigt har asiatiska länders stora intresse lett till överfiske av sjögurkor på vissa håll. I Indien, till exempel, råder numera fiskeförbud.
I det ljuset ska den svenska försöksodlingen ses. Och ljus tycks också ha betydelse för sjögurkornas fortplantning.
– De verkar styras av månens faser och tidvattnet, precis som många andra marina arter. Ägg och spermier släpps vid fullmåne, säger Ellen Schagerström.
Visst låter det lite romantiskt?
Fakta

Sjögurkor

Sjögurkor tillhör samma grupp som bland annat sjöborrar, sjöstjärnor och sjöliljor.

Det finns mer än 1 100 arter sjögurka i världens salta hav. 19 arter anses förekomma vid vår västkust. Ett tiotal av dem bedöms som relativt vanliga på djup från 20 meter och neråt.

Kroppen ser ut som en korv eller mask. Färg och storlek varierar mycket mellan arterna. De minsta blir ett par centimeter, de största upp emot en meter.

Olika arter har också anpassats till olika vattentemperaturer och salthalt. I varma hav kan sjögurkor finnas nära ytan.

Göteborgs universitet odlar sjögurkor på försök vid forskningsstationen i Kristineberg, utanför Lysekil.

Källa: Göteborgs universitet, NE

Gå till toppen