Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Det är resursslöseri att prioritera polis och åklagare utan att tillföra mer medel till domstolarna."

Vi skånska tingsrätter kommer inte kunna upprätthålla vår höga effektivitet om vi inte får mer resurser. Det skriver domstolschefer från sex tingsrätter i Skåne.

Om domstolarna behöver spara är det i första hand de tillfälliga utbildningsanställningarna – notarieplatserna – som får stryka på foten. Det skriver domstolschefer från sex tingsrätter i Skåne.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Under senare tid har stora satsningar genomförts för att öka lagföringen av brott. Polis och i viss mån åklagare har tillförts omfattande resurser och det har gett resultat. De mål som kommer in till domstolarna har ökat i antal och inkomna mål ligger nu på en historiskt hög nivå. Målen har dessutom blivit både mer omfattande och komplexa.
Domstolarna är mycket väl rustade för uppgiften att avgöra de mål som kommer in på ett effektivt sätt med hög kvalitet och i rätt tid. Väntetiderna är i dag relativt korta när det gäller brottmål och även andra mål i tingsrätt och hovrätt avgörs generellt inom de tidsmål som regeringen har ställt upp.
Under senare år har resurserna för polis och åklagare ökat medan domstolarna ekonomiskt har halkat efter. Som det ser ut i dag finns en tydlig obalans i tilldelningen av resurser inom rättskedjan vilket uppmärksammats i flera medier på senare tid.
Domstolarna är i dag inte anpassade för att klara den anstormning av mål och ärenden som vi redan ser och som sannolikt kommer att fortsätta och öka ytterligare. Nu står vi dessutom inför besparingskrav som är mycket bekymmersamma.
Medierna fylls mer eller mindre dagligdags med uppgifter om mycket allvarlig kriminalitet som exempelvis mord, försök till mord och allmänfarlig ödeläggelse. Denna typ av mål kräver resurser hos domstolarna både när det gäller personal som domare, protokollförare och handläggare samt medel för att hantera de säkerhetsfrågor som uppkommer.
De skånska tingsrätterna känner redan av en ökad belastning och vi kommer inte att kunna upprätthålla samma höga effektivitet om vi inte får mer resurser.
Vi är väl medvetna om att tilldelning av resurser handlar om prioriteringar, men en kedja är som bekant inte starkare än dess svagaste länk. Det är resursslöseri att prioritera de första leden i kedjan – polis och åklagare – utan att tillföra mer medel till domstolarna.
Riksrevisionen har i en nyligen genomförd granskning av rättskedjans styrning lyft fram just vikten av ett helhetsperspektiv, även i resurstilldelningen. Brister det i den helhetssynen får det stora konsekvenser.
Om domstolarna inte får resurser att avgöra inkommande mål innebär det ett krav på prioriteringar av arbetsuppgifter. Vissa måltyper har legala frister som gör att de måste prioriteras, till exempel brottmål med häktade. Andra mål måste då bli liggande, trots att de är angelägna. Det kan handla om så kallad vardagsbrottslighet, som bedrägerier eller inbrottsstölder, men också om familjemål om vårdnad, barns boende och umgänge.
Att parterna – till exempel misstänkta eller målsägande i brottmål – får vänta på ett avgörande i domstol är illa i sig. Dessutom försämras bevisläget när det tar tid innan målen prövas, eftersom iakttagelser och hågkomster från vittnen och målsägande blir osäkrare med tiden.
Ett fåtal individer är mycket brottsaktiva, och stannar lagföringen av dessa personer upp innebär det oftast att de hinner begå nya brott före rättegången.
En mycket stor del av domstolarnas budget är låst i fasta personalkostnader. Om domstolarna behöver spara är det i första hand de tillfälliga utbildningsanställningarna – notarieplatserna – som får stryka på foten.
Detta är olyckligt, eftersom det finns ett stort värde för samhället att domstolarna utbildar unga jurister genom notariemeriteringen. I framtiden ser vi också en risk för brist på kompetenta domare eftersom notarietjänstgöringen är det första steget på domarbanan.
För att vi ska kunna fullgöra vår uppgift i framtiden på ett bra sätt och för att de stora satsningar som redan har genomförts på polis och åklagare ska bära frukt är det nödvändigt att öka resurserna till domstolarna.
I ett längre perspektiv bör regering och riksdag också genomföra författningsändringar som rationaliserar verksamheten.
Ett sätt att rationalisera skulle vara att slå samman de minsta domstolarna med andra domstolar och därigenom skapa en ännu effektivare domstolsorganisation med lägre kostnader för lokaler och säkerhet.
En minskning av nämndemännens medverkan i domstolarna skulle även kunna spara mycket pengar utan att omintetgöra allmänhetens intresse av insyn i verksamheten. Även i övrigt finns förslag kring rättens sammansättning som skulle kunna leda till rationaliseringar.
Ett stort antal förhandlingar ställs i dag in av olika formella skäl. Lagstiftningsåtgärder i syfte att öka möjligheten till att få personer delgivna och mål avgjorda har stor potential att kunna rationalisera verksamheten.
En utredning om processrätt och stora brottmål har lämnat flera förslag som skulle kunna leda till en effektivare och mer ändamålsenlig hantering av stora brottmål än vad dagens regler möjliggör. Utredningens slutbetänkande lämnas i sommar och innehåller ytterligare förslag.
Vi anser att en kombination av ökad medelstilldelning till domstolarna och lagändringar som medför effektivisering utan att ge avkall på rättssäkerheten är nödvändiga åtgärder i vårt rättssamhälle.

Monica Felding

Göran Lundahl

Ylva Norling Jönsson

Bengt Olsson

Stefan Olsson

Eva Wendel Rosberg

Monica Felding är domare vid Kristianstads tingsrätt
Göran Lundahl är domare vid Lunds tingsrätt
Ylva Norling Jönsson är domare vid Helsingborgs tingsrätt
Bengt Olsson är domare vid Hässleholms tingsrätt
Stefan Olsson är domare vid Ystads tingsrätt
Eva Wendel Rosberg är domare vid Malmö tingsrätt
Gå till toppen